SEB-stipendiat 2025: Elvis Björk Porsbjer om året som följde

Vad hände sen?

När Elvis Björk Porsbjer tilldelades SEB-stipendiet 2025 fick han möjlighet att lägga mer tid på forskningsprojektet bakom AMiLion Technology AB – en satsning på ultrakänslig sensorteknologi för koppar.

Elvis brukar beskriva sig själv som någon slags kombination av farmaceut, peptidkemist och automationselektriker. Under tiden han studerade arbetade han både på apotek, med Sveriges Farmaceuter och i tre olika forskningsprojekt innan han fick stipendiet.

Stipendiet fick han för att arbeta med utveckling av biosensorer – en typ av sensor som på många sätt skulle kunna revolutionera diagnostik inom flera olika områden.

– Rent praktiskt skulle ett sådant verktyg kunna göra många äldre mätmetoder utdaterade, eftersom precisionen hade kunnat bli betydligt högre, säger Elvis.

Arbetet har handlat om en produkt som bland annat kan mäta fri koppar. Att kunna mäta fria koncentrationer görs inte direkt i dag, utan ofta genom olika fraktionsberäkningar som sällan blir särskilt exakta. En sådan lösning skulle, enligt Elvis, kunna hjälpa allt från personer med Wilsons sjukdom till att möjliggöra nya sätt att diagnostisera flera andra sjukdomar med högre precision.

– Det skulle också kunna bli ett viktigt verktyg för att förstå kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och fri koppar, säger han.

Från våtlabb till tekniskt labbarbete

Sedan Elvis fick stipendiet har mycket hänt. Framför allt gav stipendiet honom för första gången möjlighet att lägga mer tid på forskningsprojektet.

– Sedan dess har jag lärt mig mer kod, blivit bättre på att leda människor och utvecklat mitt nätverk, säger han.

Han har också fått följa produktutvecklingen närmare och lärt sig mer om medicintekniska produkter, olika certifieringar och vad som krävs för att ta en idé vidare.

– Utöver det har jag lärt mig mer om hur man behöver tänka kring idébyggande, försäljning, patent och när det i vissa fall kan räcka med copyright. Med andra ord har jag blivit en bättre projektledare, men också starkare i tekniskt labbarbete – vilket skiljer sig från det våtlabb jag är mer van vid.

Ett erkännande som gav självförtroende

För Elvis betydde stipendiet mycket i det skede han befann sig i då.

– Det var otroligt roligt att få ett erkännande för ett arbete som ofta har byggt på hoppet om att få vara med och skapa något som faktiskt kan göra nytta i världen, säger han.

Stipendiet gav honom också ett ökat självförtroende, ett nytt nätverk och nya möjligheter.

“Det säger kanske något om hur mycket jag har utvecklats tekniskt”

En av de lärdomar Elvis särskilt vill lyfta från det senaste året är den tekniska utvecklingen han själv har gjort.

– En viktig lärdom är att jag i dag kan programmera betydligt bättre än tidigare. Jag vet också vilka mjukvaror jag kan använda för att bygga egna grafiska system kopplade till pikoamperemetrar, i vårt fall, men också hur man bygger databaser och arbetar med mindre tekniska lösningar, som exempelvis fjärrstyrning av en motor som kan hissa upp och ned gardiner.

Han sammanfattar det själv:

– Det säger kanske något om hur mycket jag har utvecklats tekniskt under året.

Nästa steg

För Elvis blir nästa steg att börja arbeta som farmaceut, något han verkligen ser fram emot.

Samtidigt tillägger han att han gärna hade fortsatt med projektet.

– Jag hade absolut fortsatt med projektet, men i nuläget är det tyvärr inte ekonomiskt försvarbart, säger han.

Att stanna kvar – och att aldrig ge upp

Den största utmaningen längs vägen har varit att stanna kvar i forskningsprojektet, berättar Elvis, eftersom han samtidigt har fått rekryteringsförfrågningar från flera olika håll.

En annan utmaning har varit att inte ge upp, oavsett vilket problem som dyker upp.

– För mig handlar det om att hela tiden hitta en lösning. Kan du inte programmera – ta reda på hur du gör. Fungerar inte något – ta reda på varför och hur du kan fixa det.

Elvis råd till årets stipendiater

Till årets stipendiater – och till andra forskare, studenter eller idébärare som funderar på att ta sin idé vidare – har Elvis ett tydligt medskick.

– Kortfattat är det nog något som de redan har kommit på: att svaret “jag vet inte” inte är ett alternativ. Det enda alternativet är: “jag kommer att ta reda på svaret.”

Eller ännu kortare:

– Fungerar inte något – ta reda på hur du fixar det. Kan du inte något – lär dig det.

Han lyfter också vikten av att orka hålla i över tid.

– Tumma aldrig på träningen. Se alltid till att få in minst 30 minuter fysisk aktivitet om dagen, helst styrketräning.

Stödet från innovationsmiljön

För Elvis har stödet från universitetets innovationsmiljö, holdingbolag och innovationskontor varit värdefullt.

– Det har varit otroligt roligt att få arbeta med något så tekniskt och samtidigt något som verkligen stimulerar mig mentalt. Projektet har förenat mitt intresse för teknik med mitt intresse för kemi, och det är jag väldigt tacksam för.

Han lyfter också vägledningen från GU Ventures:

– Jag har haft bra vägledning av min affärsutvecklare Helena Lundquist på GU Ventures.

Om SEB Innovationsstipendium – en del av SEB Entreprenörstrappan

SEB Innovationsstipendium är ett långsiktigt samarbete mellan FUHS och SEB, skapat för att ge unga talanger möjlighet att bidra till utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential. Stipendiet delades ut för första gången 2025 och finansieras av SEB:s Utvecklingsstiftelse.

Stipendiet riktar sig till entreprenöriellt drivna nyutexaminerade studenter och doktorander från svenska lärosäten. Varje stipendiat är knuten till ett innovationscase eller startup-bolag och nomineras genom universitetens holdingbolag.

SEB:s Innovationsstipendium är en del av SEB Entreprenörstrappan – bankens ekosystem för entreprenörer, där olika samarbeten, nätverk och initiativ samlas för att stötta entreprenörer i olika faser av sin utvecklingsresa.

Läs mer om SEB Entreprenörstrappan här: https://seb.se/foretag/foretagsfaser/starta/vara-samarbeten-for-ett-starkare-foretagsklimat

Läs mer om SEB Innovationsstipendium här:
https://fuhs.se/stipendie-seb/

Namn
Elvis Björk Porsbjer, kandidatexamen från Göteborgs universitet
Holdingbolag
GU Ventures
Bolagsnamn
AMiLion Technology AB
Innovation
AMiLion utvecklar en ultrakänslig biosensor som möjliggör detektion av fria kopparjoner i mycket låga koncentrationer i kroppsvätskor. Förhöjda nivåer av fria kopparjoner i blodet är en kritisk biomarkör vid flera allvarliga sjukdomar, såsom Wilsons sjukdom och Menkes sjukdom. Troligen finns även ett samband med Alzheimers sjukdom. Direkt mätning av biotillgängligt koppar i serum eller plasma kan därför bli ett helt nytt verktyg för screening, diagnos och sjukdomsövervakning – något som idag inte är möjligt.

I Lunds innovationskluster förvandlar LU Ventures forskning till global impact

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Lund är en av Europas mest forskningsintensiva universitetsstäder. Här möts världsledande forskning, internationell talang och ett starkt innovationsklimat – inte minst genom forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, som lockar forskare från hela världen. I denna miljö verkar LU Ventures, Lunds universitets holdingbolag, med uppdraget att bygga bolag ur akademisk forskning och ta banbrytande idéer från laboratoriet till global marknad.

I centrum av detta arbete står Christine Widstrand. Med över 20 års erfarenhet av kommersialisering, från finansiering och licensiering till internationell försäljning och marknadsföring, har hon en djup förståelse för hela resan från forskning till affär. Hon har varit med och grundat flera bolag inom life science och har dessutom en gedigen bakgrund från styrelsearbete.

“Vi är Lunds universitets venture-builder. Vårt mål är att forskningsresultat ska skapa global impact i form av nya produkter och tjänster. Det gör vi genom att tillsammans med forskarna bygga bolag runt forskningsresultaten och hjälpa till att finansiera utvecklingen,” säger Christine Widstrand, VD för LU Ventures.

Tre nycklar för att stärka Sveriges innovationskraft

Christine Widstrand pekar på tre avgörande faktorer för att Sverige ska kunna ta fler forskningsbaserade innovationer till marknaden: fler deeptech-investerare, större satsningar på universitetens holdingbolag – och bättre möjligheter att behålla internationell forskarkompetens i svenska spinouts.

“Sverige är framstående inom forskning och innovation, men det saknas kapital,särskilt för deeptech. Vi behöver fler investerare som är beredda att ta risk i tidiga skeden,” säger hon.

Det gäller inte minst inom Life Science, där Sverige historiskt har varit starkt i forskning men svagare i investeringar.

“Vi är bra på att innovera inom Life Science, men sämre på att investera i det. Det är hög risk, men om vi inte vågar satsa riskerar vi att bli omsprungna internationellt.”

Holdingbolagen måste stärkas

Universitetens holdingbolag spelar en unik roll i innovationssystemet eftersom de investerar i projekt i mycket tidiga skeden, ofta innan traditionella riskkapitalister är beredda att gå in. 

Men den rollen kräver också rätt förutsättningar.

“Vi är underfinansierade i relation till vårt uppdrag. Deeptech kan ta 10-20 år innan exit. Därför måste holdingbolagen ha möjlighet att ta högre risker och arbeta långsiktigt,” säger Widstrand.

Hon menar att ökade resurser till holdingbolagen är en investering i Sveriges framtida konkurrenskraft.

“Vi har redan visat vad som är möjligt. Med relativt små resurser har vi byggt upp en stark portfölj. Med större satsningar skulle vi kunna göra ännu mer.”

Kompetensen måste stanna i Sverige

En annan avgörande fråga är möjligheten att behålla internationella forskare i de bolag som växer fram ur universitetens forskning.

“Vi investerar mycket i att utbilda och utveckla internationella forskare. Men i dag riskerar många att lämna Sverige på grund av migrationsregler och lönekrav som inte fungerar i tidiga startupbolag,” säger Widstrand.

Hon efterlyser därför mer flexibla regler för forskare som är involverade i spinout-företag.

“Annars riskerar vi att investera i kompetens som sedan bygger bolag i andra länder.”

Att bygga team runt forskningen

En av de viktigaste framgångsfaktorerna i LU Ventures arbete är hur bolagen byggs upp organisatoriskt.

Forskare har ofta en stark drivkraft att se sina resultat göra skillnad, men saknar ibland tid eller erfarenhet av entreprenörskap.

“Många forskare vill fortsätta forska och har begränsad erfarenhet av startupvärlden. Därför handlar mycket av vårt arbete om att bygga rätt kommersiellt team runt forskningen.”

Det kan handla om att rekrytera styrelseledamöter och ordförande med relevant branschkompetens – personer som kan fungera både som strategiska ledare och mentorer för bolagens VD.

“Med ett starkt och trovärdigt team ökar chanserna dramatiskt att kunna attrahera kapital och ta bolaget vidare.”

Innovationstänket måste in tidigare

Samarbetet mellan LU Ventures och LU Innovation är en central del av innovationssystemet vid Lunds universitet.

Innovationskontoret arbetar med de allra tidigaste idéerna, medan holdingbolaget tar vid när det är dags att bygga bolag och investera i utvecklingen.

“Tidigare betraktades forskning och innovation som två separata processer. I dag hänger de ihop på ett helt annat sätt,” säger Widstrand.

Hon menar att innovationsperspektivet behöver integreras tidigare i forskningsprocessen.

“När forskare redan från början tänker på hur resultaten kan användas i samhället ökar möjligheten att skapa verklig impact.”

Ett långsiktigt arbete som bygger framtidens bolag

LU Ventures har sina rötter i 1990-talet, då staten tillförde de första tio miljonerna i kapital. Sedan dess har verksamheten utvecklats successivt och byggt upp en stark portfölj.

I dag har bolaget:

  • startat 151 bolag
  • en portfölj med 60 aktiva bolag
  • ett eget kapital på cirka 137 miljoner kronor

Den största delen av finansieringen kommer från återinvestering av exitintäkter – exempelvis vid industriella försäljningar eller börsnoteringar.

“Vi har kunnat växa organiskt genom att återinvestera våra framgångar i nya forskningsbaserade bolag”, säger Widstrand.

Exit i miljardklassen

Ett aktuellt exempel på hur LU Ventures bidrar till att ta forskning hela vägen till global marknad är portföljbolaget SAGA Diagnostics. Bolaget, som har sitt ursprung i forskning vid Lunds universitet, har utvecklat en världsledande plattform för ultrasensitiv cancerdiagnostik genom så kallade liquid biopsies.

Under våren 2026 offentliggjordes att SAGA Diagnostics förvärvas av den schweiziska läkemedelskoncernen Roche för en total köpeskilling om upp till cirka 5,5 miljarder kronor, inklusive regulatoriska och kommersiella milstolpsbetalningar. Affären är ett tydligt kvitto på värdet av att långsiktigt bygga bolag ur akademisk forskning och på den roll universitetens holdingbolag spelar som tidiga investerare och möjliggörare.

”För LU Ventures innebär framgångar som denna inte bara ett internationellt genomslag för forskningen, utan också möjligheten att återinvestera i nästa generation forskningsbaserade bolag”, säger Widstrand.


Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Debattartikel i DI: Räddningsplankan för svenska innovationsbolag

Bilden är ett montage. Skärmavbild med tillåtelse av DI samt foton av: Klementina Österberg, FUHS, Mona Wilcke, FUHS, Viktoria Westerberg, FUHS, Stina Lantz, SISP,Ellinor Bokedal, SISP, Hans Rothenberg, tidigare riksdagsledamot

Bilden är ett montage. Skärmavbild med tillåtelse av DI samt foton av: Klementina Österberg, FUHS, Mona Wilcke, FUHS, Viktoria Westerberg, FUHS, Stina Lantz, SISP,Ellinor Bokedal, SISP, Hans Rothenberg, tidigare riksdagsledamot

En ny debattartikel publicerad i Dagens Industri lyfter ett akut behov av stärkt finansiering för svenska forskningsbaserade innovationsbolag. Bakom artikeln står bland andra företrädare från branschorganisationer, däribland vår ordförande Klementina Österberg, tillsammans med ytterligare medlemsrepresentanter från våra lärosätesanknutna holdingbolag, SISP samt den tidigare riksdagsledamoten Hans Rothenberg. Syftet med debattartikeln är att uppmärksamma beslutsfattare inför kommande budgetprocesser och att initiera en bredare diskussion om hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft som innovationsnation.

Läs artikeln här: https://www.di.se/debatt/raddningsplankan-for-svenska-innovationsbolag/

I artikeln efterlyser debattörerna en nationell satsning – en “räddningsplanka” på en miljard kronor – för att säkra överlevnaden för bolag som utvecklar banbrytande teknologier baserade på svensk forskning. Dessa bolag spelar en central roll i att omsätta akademiska genombrott till lösningar inom exempelvis medicin, energi, material och livsmedel – men står idag inför stora utmaningar.

–”Vi efterlyser en räddningsplanka på en miljard för att rädda de svenska innovationsbolag som gör resan från forskning till marknad. Med rätt förutsättningar utgör innovationsbolagen en betydande tillväxtfaktor för Sverige”, skriver företrädare från bransch och politik.

Dessa är de undertecknade debattörerna:

Klementina Österberg, holdingbolagsföreningen FUHS
Mona Wilcke holdingbolagsföreningen FUHS
Viktoria Westerberg; holdingbolagsföreningen FUHS
Stina Lantz, branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Ellinor Bokedal; branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Hans Rothenberg; tidigare riksdagsledamot (M)

Om SISP
SISP är branschföreningen för Sveriges inkubatorer och science parks. Organisationen samlar över 60 innovationsmiljöer runt om i landet och arbetar för att stärka Sveriges innovationskraft genom att stötta startups och tillväxtbolag i tidiga skeden. Genom sitt nätverk bidrar SISP till att kommersialisera forskning, skapa nya jobb och driva hållbar tillväxt i hela Sverige.

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index.

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan. Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning.

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer.

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Ett Europa, en marknad till 2028 – här förklarar vi EU Inc!

Du kanske har hört att folk börjat prata om EU Inc – men undrat vad det egentligen innebär? Du är inte ensam. FUHS reder ut begreppen!

EU Inc. är en central del av EU:s konkurrenskraftsagenda och har blivit en av de viktigaste satsningarna för att stödja företag – särskilt startups och scaleups – att växa på den inre marknaden. EU Inc. ersätter inte nationella bolagsrättsliga system utan ska istället vara ett frivilligt, harmoniserat ramverk som företag kan välja, med särskilt fokus på innovativa företag samt startups och scaleups

För medlemmarna i FUHS är denna utveckling av yttersta vikt att följa – inte minst i ljuset av den ökande globala konkurrensen om kapital, kompetens och bolagsetableringar. Frågan om hur Europa kan skapa bättre förutsättningar för att starta, skala och behålla forskningsbaserade bolag är central för hela innovationssystemet. 

Draghi-rapporten – satte visionen

I september 2023 fick Mario Draghi – tidigare ordförande för Europeiska centralbanken och en av Europas mest framstående ekonomiska tänkare – det strategiskt transformativa uppdraget av Ursula von der Leyen, Ordförande för Europeiska kommissionen, att ta fram en rapport som beskriver hans personliga vision för Europas framtida konkurrenskraft. 

(Källa: https://commission.europa.eu/topics/competitiveness/draghi-report_en)

Bakgrunden till uppdraget var en tydlig signal om att Europas tillväxtmodell inte räcker till.  Avtagande produktivitet, demografiska utmaningar och stigande energikostnader – i kombination med ökad global konkurrens – utmanar det långsiktiga välståndet. Samtidigt kräver den gröna och digitala omställningen investeringar och innovation i en omfattning som saknar motstycke.

Rapporten presenterades september 2024 och analyserar de utmaningar som industrin och företag står inför på den inre marknaden. Den visar att Europa inte längre kan förlita sig på många av de faktorer som tidigare drivit tillväxt, och presenterar både en tydlig problembild och konkreta rekommendationer för att sätta Europa på en ny utvecklingsbana. 

Färdplanen mot en enad Europeisk marknad – till 2028

I 2025 kom således “Competitiveness Compass” – den nya färdplanen som med bakgrund av Draghi-rapporten var tänkt att återställa Europas dynamik och stärka den ekonomiska tillväxten. 

Som en del i färdplanen presenterades förslaget EU Inc. i mars 2026 för att öka Europas konkurrenskraft, med målet att göra det möjligt för innovativa företag att verka under ett enhetligt regelverk inom hela EU. (EU Inc. ingår i ett bredare 28th regime-arbete som också omfattar initiativ inom arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor)

(Källa: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_614)

I EU:s pressmeddelande från 18 mars sade Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen:

”Europa har talangen, idéerna och ambitionen att bli den bästa platsen för innovatörer. Ändå möter europeiska entreprenörer som vill skala upp idag 27 olika rättssystem och över 60 nationella bolagsformer.

Med EU Inc. gör vi det avsevärt enklare att starta och driva företag i hela Europa. Varje entreprenör kommer att kunna starta ett bolag inom 48 timmar – var som helst i Europeiska unionen – och helt digitalt.

Detta avgörande steg är bara början. Vårt mål är tydligt: ett Europa – en marknad – till 2028.”

Sverige deltar i diskussionerna

FUHS medlem KTH Ventures AB (och KTH Innovation) arbetar genom nätverket Rise Europe, med att stärka samarbetet mellan Europas innovationssystem – så att fler bolag kan starta, växa och stanna i Europa. Som ett led i detta arbete har parterna varit inbjudna till att diskutera kring förslaget “EU Inc”.

Lisa Ericsson, vd KTH Innovation och KTH Ventures AB, lyfte vikten av ett mer sammanhållet och förutsägbart regelverk inom EU:

“Häromveckan deltog jag i ett rundabordssamtal med EU-kommissionären Michael McGrath om det så kallade “28:e regelverket”, som nu fått namnet EU Inc. Om Europa vill skapa nästa generations framgångsrika bolag – alltså de scaleups som behövs för konkurrenskraft och motståndskraft – måste vi ha ett system som gör det enkelt att starta och växa bolag inom EU. Det kräver snabbhet, möjligheter att skala och förutsägbarhet på hela den inre marknaden, inklusive tydliga juridiska regler och hur tvister hanteras.

Förutsägbarhet är avgörande. Idag väljer många entreprenörer att registrera sina bolag i Delaware (USA), eftersom investerare litar på det juridiska systemet där – det är enkelt, tydligt och tryggt.

Problemet är komplext. EU-kommissionen måste balansera vad som är politiskt möjligt att genomföra med vad innovationssystemet faktiskt behöver. Ett slutligt förslag väntas redan inom en vecka.

EU Inc. är bara en del av lösningen. Initiativ som exempelvis Scaleup Europe Fund är också viktiga. För att Europa ska lyckas måste juridik, kapital och marknadstillgång utvecklas i samma riktning.

Det verkliga testet blir om förslaget faktiskt löser de hinder som europeiska bolag möter när de försöker växa. Om vi gör rätt kan Europa skapa rätt förutsättningar för nästa generation globala tillväxtbolag.”

Förutom enklare regelverk (läs dem här) och mindre byråkrati vill kommissionen vidare undersöka möjligheten att tillåta 100 % gränsöverskridande distansarbete för innovativa startups och scaleups inom hela unionen, inom ramen för det kommande paketet för rättvis arbetskraftsrörlighet.

Nästa steg blir nu att förslaget om EU Inc. kommer att behandlas av Europaparlamentet och rådet. Kommissionen avser att aktivt stödja medlagstiftarna i processen, med ett tydligt mål om att nå en överenskommelse före utgången av 2026.

FUHS gratulerar sina 10 stipendiater som tilldelas SEB Innovationsstipendium 2026!

För andra året i rad delar SEB i samarbete med FUHS ut sitt innovationsstipendium till unga entreprenörer med forskningsbaserade affärsidéer, för att uppmuntra till att fortsätta driva utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential.

Varje stipendiat tilldelas 200 000 kronor för att kunna arbeta heltid med sitt bolag och ta steget från forskning till fullskalig kommersialisering. Stipendiet finansieras av SEB:s Utvecklingsstiftelse och är en del av SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem av partnerskapssamarbeten för blivande och befintliga entreprenörer.

Samarbetet med FUHS

SEB har ett långsiktigt samarbete med FUHS för att skapa möjligheter för unga talanger att bidra i utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential. Det är andra året för samarbetet kring innovationsstipendiet, och det är ett gediget arbete som ligger bakom urvalet av kandidaterna. FUHS medlemmar – som består av alla Sveriges universitets holdingbolag – får lämna in ett begränsat antal utvalda nomineringar som de anser uppfylla kriterierna för stipendiet. Därefter utvärderas nomineringarna av en jury bestående av representanter från både SEB och FUHS, med kompetens inom hållbarhet, riskkapital och akademisk kommersialisering, för att slutligen landa i tio stipendiater som får möjlighet att satsa på sin idé på heltid.

“Årets SEB Innovationsstipendiater har utsetts i mycket hård konkurrens och vi är helt övertygade om att vi inom bara några år kommer att se resultaten av deras entreprenörskap för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Att tillsammans sätta individen och entreprenörskap i centrum är av stor betydelse, där bl a SEBs Entreprenörstrappa visar på engagemang och långsiktighet över tid.” – Johan Lilliecreutz och Johan Weigelt, FUHS representanter i jurygruppen. 

Med detta andra år av stipendiet cementeras känslan ytterligare av att detta är ett samarbete byggt för lång tid framåt – och en viktig del i Sveriges framtid.

“SEB har varit rådgivare till unga entreprenörer under många år. Vårt samarbete med FUHS är en självklar och viktig del i arbetet med att stötta unga forskare i Sverige. Unga entreprenörer skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt Sverige och det är med stor stolthet som vi delar ut dessa stipendier som stöttar den fortsatta forskningen och förhoppningsvis också möjligheten till en snabbare kommersialisering.” – Sven Eggefalk, Head of Business & Retail Banking, SEB. 

Vi gratulerar 2026 års stipendiater!

Årets stipendiater visar återigen på en imponerande bredd av innovation och framåtanda – från kvantdatorer och AI till medtech och miljöteknik. Det är ett glädjande bevis på den kraft och potential som finns inom svensk akademisk forskning.

“Det är väldigt stimulerande att vi, de akademinära svenska holdingbolagen genom vår branschorganisation FUHS, tillsammans med SEB, gemensamt kan accelerera akademisk forskning i världsklass.” – Klementina Österberg, ordförande FUHS. 

Initiativet är en del av SEB:s arbete för att stärka kopplingen mellan akademi och näringsliv och öka takten i kommersialiseringen av svensk forskning. Det ingår även i SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem för entreprenörer.

Genom ett nyetablerat samarbete mellan SEB och FUHS vill SEB ge rätt förutsättningar för fler studenter och doktorander att ta steget till att bli entreprenörer. SEB:s ambition med stipendiet är att ge de utvalda stipendiaterna en möjlighet att driva utvecklingen av forskningsbaserade startups för att på sikt kommersialisera verksamheterna – och bidra till att forma en positiv framtid.

Årets stipendiater är:

  1. Peter Hörstedt, Arkeon Technologies, Chalmers Ventures – Teknik för kalibrering av kvantchip som möjliggör precision och skalbarhet för framtidens kvantdatorer.
  2. Julia Cederquist, Valkeray, GU Ventures – Högteknologisk optisk pincett kombinerad med AI, baserad på forskning vid Göteborgs universitet.
  3. Amal Nammouchi, Wattzo, KaU Holding – AI-driven plattform för optimerad energianvändning och reducerade energikostnader.
  4. Johanna Davidsson, SprioSpiro, LiU Holding – Nytt mätinstrument för lung- och luftvägsfunktion vid fysisk aktivitet, utvecklat vid Linköpings universitet.
  5. Anna Korczak, E-Tongue, MAU Holding – AI-driven sensorplattform för tidig upptäckt av parodontit via biomarkörer i saliv.
  6. Lukas Dust, SCAILAB, MDU Holding – Syntetisk data för robotik, kommersialiserad forskning från Mälardalens universitet.
  7. Sonia Horchidan, OrbDB, KTH Ventures – Tillförlitliga och säkra AI-analyser för känsliga sektorer som bank och hälso- och sjukvård.
  8. Halvor Fergestad, Linpha, KTH Ventures – Teknik för snabbare dataöverföring i halvledare, baserad på avancerad forskning.
  9. Caroline Kjaernet Johansen, Bioelectrix, Chalmers Ventures – Infektionsbekämpande teknologi baserad på elektronikmaterial och nanovetenskap från Chalmers.
  10. Filip Lindset, Treqs Technologies, Chalmers Ventures – Mjukvara för kravhantering och regelefterlevnad i produktutveckling, baserad på forskning från Chalmers.

Precis som förra året kommer holdingbolagen att arbeta vidare med att handleda och stödja stipendiaterna under resans gång, och en uppföljning planeras senast efter sex månader. Stipendiebeloppet delas ut i två omgångar – hälften vid tillkännagivandet och hälften efter sex månader, under förutsättning att arbetet är aktivt.

Läs mer om stipendiet och processen på fuhs.se/stipendie-seb och på sebgroup.com.

Se villkor för stipendiet:

I Borås möts textilinnovation, entreprenörskap och akademi i den gröna omställningen

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sverige har ett innovationssystem som få andra länder kan mäta sig med. Vid landets universitet och högskolor skapar innovationskontor och holdingbolag förutsättningar för att forskningsbaserade idéer ska kunna utvecklas till nya företag, teknologier och samhällslösningar.

Ett av dessa holdingbolag är Högskolan i Borås Holding AB, som förvaltas av Högskolan i Borås. Bolagets uppdrag är tydligt: att investera i och utveckla forskningsbaserade idéer i mycket tidiga skeden, när få andra aktörer är beredda att ta risk.

I Borås är innovationssystemet starkt integrerat med regionens tradition av entreprenörskap och industriell utveckling, inte minst inom det textila området. Genom samarbeten mellan Science Park Borås, Grants and Innovation Office, Borås INK, Drivhuset och holdingbolaget skapas en miljö där idéer från forskare, studenter och entreprenörer kan växa till nya lösningar och företag.

En resa genom innovation och utveckling

VD för Högskolan i Borås Holding AB är Erik Bresky, vars karriär länge rört sig i gränslandet mellan akademi, industri och innovation.

Under elva år arbetade han som VD för textila företag, både inom tillverkning och varumärkesdriven verksamhet. Därefter följde sju år som prefekt för Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. I dag leder han både Science Park Borås och Högskolan i Borås Holding AB, med fokus på innovation, utveckling och kommersialisering.

”Tiden går fort när man har roligt. Jag har haft förmånen att arbeta i roller som alla kretsat kring innovation och utveckling, med målet att bidra till en bättre värld,” säger han.

Parisavtalet 2015 och Agenda 2030 har varit viktiga ledstjärnor i hans arbete och gett en tydlig riktning åt visionen om hur forskning och innovation kan bidra till en mer hållbar framtid.

Att möjliggöra idéer i ett tidigt skede

För Erik Bresky är drivkraften i arbetet tydlig: att bidra till att idéer från akademin kan växa till lösningar som gör skillnad i samhället.

”Som entreprenöriellt lagd inom akademin blev det naturligt att arbeta med nyttiggörande, innovation och kommersialisering. Att i tidiga skeden kunna rådgiva och möjliggöra idéer från akademin – och sedan se embryon till nya lösningar växa till något som blir tillgängligt och kommersiellt – det är en sann förmån.”

Holdingbolagets roll i innovationssystemet är tydlig. Högskolan i Borås Holding fungerar i första hand som ett investeringsbolag i mycket tidiga skeden.

”Vi fyller en kritisk funktion genom att kunna gå in med kapital och affärsutvecklingsstöd när få andra aktörer är beredda att ta risk. För akademinära startups är det värdefullt att ha stöd från en aktör som både förstår forskningens logik och investerares krav.”

Samarbete i ett regionalt innovationssystem

I Borås finns inget eget innovationskontor vid lärosätet. I stället samarbetar Högskolan i Borås med Chalmers innovationskontor genom ett konsortium där flera lärosäten ingår.

Det innebär ett nära samarbete mellan innovationsrådgivare från högskolor i Borås, Väst, Skövde, Jönköping och Halmstad tillsammans med Chalmers.

”Genom konsortiet får vi både kompetensdelning och kontinuitet i arbetet. Samtidigt hade ett eget innovationskontor gett Högskolan i Borås större resurser och en ännu tydligare signal om satsningen på innovation och nyttiggörande.”

Saminvesteringar som stärker innovationen

En av de styrkor som Erik Bresky lyfter fram i det svenska systemet är samarbetet mellan universitetsholdingbolagen.

Saminvesteringar gör det möjligt att både sprida risk och stärka bolagen i deras tidiga utvecklingsfaser.

Ett exempel är samarbetet med Linköping Holding, där holdingbolagen tillsammans investerat och inkuberat bolagen Nano Textiles och LunaMicro.

”Det är idéer som vuxit fram ur akademin och som involverat studenter i etableringsfasen. Nu befinner de sig på spännande kommersialiseringsresor.”

Textil innovation i den gröna omställningen

Den gröna omställningen och ny lagstiftning – både nationellt och inom EU – skapar just nu stora möjligheter inom det textila området.

Här har Borås en särskild position.

”Vi ser många spännande prospekt växa fram inom den textila gröna omställningen. Det är ett område där nya affärsmöjligheter kommer uppstå – även om vi ännu inte vet exakt vilka.”

Genom Science Park Borås kan nya projekt initieras i samverkan mellan etablerade företag, startups, forskare och offentliga aktörer.

Det gör att innovationssystemet inte bara reagerar på förändring – utan också kan vara med och forma den.

En viktig roll i Sveriges innovationssystem

Universitetsholdingbolagen har funnits i över tjugo år och spelar en unik roll i det svenska innovationssystemet.

”Det är avgörande att det finns aktörer som investerar när ingen annan gör det, och som kan följa och stötta kommersialiseringsprocessen över tid,” säger Erik Bresky.

Samtidigt menar han att systemet fortfarande har potential att utvecklas.

”Holdingbolagen instiftades för cirka 20 år sedan, men satsningen har aldrig riktigt skalats upp. Vi behöver resurser – både för drift och investeringar – om vi ska kunna fortsätta göra det jobb ingen annan gör.”

Kraften i FUHS-nätverket

Som medlem i FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige är Högskolan i Borås Holding en del av ett nationellt nätverk där erfarenheter och kunskap delas mellan lärosäten.

”Det största värdet är erfarenhetsutbytet. Vi är ofta ensamma i våra roller på respektive lärosäte, och genom FUHS får vi både ett nätverk, möjligheter till samfinansiering och en gemensam röst.”

Blicken framåt

När Erik Bresky blickar framåt ser han ett innovationssystem där inflödet av idéer från akademin fortsätter att öka – särskilt inom områden kopplade till hållbar utveckling.

”Jag vill skapa förutsättningar för nya företag och etableringar inom den gröna omställningen. Jag är övertygad om att kommersiella avknoppningar från akademin kommer öka kraftigt de kommande åren.”

Om fem år hoppas han att holdingbolagen har en ännu starkare roll i systemet.

”Att holdingbolagen skapat reella förutsättningar för nya företag och att vi varit en central motor i innovationskraften bakom den gröna omställningen.”

Livskvalitet i rörelse

”För att må bra behöver jag balans. Jag har haft turen att ha en fantastisk familj – min fru, våra två döttrar och numera också ett barnbarn. Vi delar ett starkt intresse för träning. Jag mår helt enkelt bäst när jag får röra på mig.”

När arbetsdagen är slut är det ofta rörelse som ger energi.

Ett minne Erik Bresky gärna återvänder till är en löptur i skogen tillsammans med sin dotter.

”Jag berömde henne för att hon var stark, och hon svarade: ’Men pappa, du är ju 60 år och jag kan fortfarande inte springa ifrån dig.’ Det är dubbel glädje – känslan av att vara stark och att få dela något man älskar med sina barn, samtidigt som hon är så mycket bättre än mig i andra sporter.”Det är livskvalitet.”

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

I Värmlands innovationslandskap förvandlar Karlstads universitet kunskap till nytta

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Vid Karlstads universitet finns ett innovationssystem där forskning, entreprenörskap och samhällsnytta vävs samman. Håkan Spjuth är avdelningschef för Grants and Innovation Office och VD för Kau Holding AB – ett holdingbolag som genom tre dotterbolag driver arbetet med att förverkliga uppdraget: att omsätta kunskap i praktik och skapa verklig samhällsnytta.

I Värmland möts tradition och förnyelse. Regionen har länge varit en motor i svensk papper- och massaindustri, men har under de senaste decennierna utvecklats till ett modernt innovationskluster med spets inom digitalisering, skoglig bioekonomi, tjänsteinnovation och hållbar energi. Karlstads universitet spelar här en nyckelroll – både som kunskapsnav och som mötesplats där akademi, näringsliv och samhälle samverkar.

Kau Holding AB verkar genom tre helägda dotterbolag – Karlstads universitets Uppdrags AB, lett av Camilla Johannesson, Karlstads universitets Innovation AB, lett av Håkan Spjuth, och Karlstads universitets Samhällsnytta AB, lett av Johan Quist. Varje bolag har ett tydligt uppdrag inom universitetets innovations- och samverkansarbete. Tillsammans utgör dessa tre bolag en dynamisk helhet där idéer, kompetens och samhällsbehov möts.

Kopplingen mellan innovationskontoret och holdingbolaget är också tät, eftersom innovationskontoret är en del inom något som kallas Grants and Innovation Office (GIO) som också leds av Håkan Spjuth. Detta skapar en röd tråd mellan tidig idéutveckling och de strukturella resurser som krävs för att ta innovationer vidare ut i samhället. 

Från entreprenör till att forma framtidens innovationsmiljöer

Håkan har haft chefsroller i över tre decennier – varav de senaste sjutton åren vid Karlstads universitet, där han arbetat med forsknings-, innovations- och samverkansfrågor. Innan han klev in i akademin hade han en lång karriär inom näringslivet, främst i IT-branschen, både i stora globala koncerner och i mindre entreprenöriella bolag.

– ”Mellan 2000 och 2005 var jag delägare i ett startupbolag som etablerade verksamhet i både Karlstad och London, innan vi genomförde en lyckad exit till ett amerikanskt globalt bolag – en resa som var både lärorik och spännande, inte minst själva exitprocessen,” berättar han.

– ”Min drivkraft har hela tiden varit att bygga upp utvecklingsverksamheter baserat på nytta, möjligheter och behov. En ledstjärna har alltid varit att skapa de bästa möjliga teamen, där allas egenskaper och engagemang är avgörande för att verksamheten ska växa och lyckas.”

GIO, en nystart inom Karlstads universitet

Håkan Spjuth fick år 2010 uppdraget att bygga upp Grants and Innovation Office (GIO) – en nystart inom Karlstads universitet, som fram till dess saknade en struktur för forsknings- och innovationsstöd.

GIO har som uppdrag att stötta forskare och forskargrupper att utveckla sina strategier, planer och forskningsansökningar samt att nyttiggöra sin kunskap och forskningsresultat bl a genom att erbjuda stöd inom immaterialrätt, verifiering, avtal och kontakter med näringslivet. GIO stöttar även forskares individuella utveckling såväl som utvecklingen av en forskargrupp eller miljö.

– “När jag fick möjligheten att bygga upp Grants and Innovation Office var det ett enkelt beslut för mig. Det fanns inget forsknings- och innovationsstöd på Karlstads universitet då, så uppdraget handlade verkligen om att starta något från grunden – nästan som att etablera en startup inom den akademiska världen,” berättar Håkan Spjuth.

Kau Holding AB etablerades 2002 men verksamhetsmässigt tog det fart 2005 då dotterbolaget Kau Uppdrags AB bildades efter ett beslut inom Karlstads universitet att all uppdragsutbildningen skulle förmedlas via detta dotterbolag för att på så sätt skapa en strukturerad och strategisk inriktning av lärosätets uppdragsutbildningsverksamhet.

Kau Innovation AB bildades 2018 med fokus på att vara ett verktyg för lärosätets innovationsstöd som Grants and Innovation Office ansvarar för.

Kau Samhällsnytta AB bildades 2021 med uppdraget att nyttiggöra forskningsresultat och kunskap avseende samhällsutveckling och omställning inom i första hand den offentliga sektorn i Sverige.

Brobyggare mellan akademi och samhälle

Holdingbolagen och innovationskontoren spelar en avgörande roll som brobyggare mellan akademin och omvärlden. Deras styrka ligger i förmågan att röra sig sömlöst mellan olika system och kulturer, översätta forskning till konkret samhällsnytta och skapa värde för både individ, näringsliv och samhälle.

Ett tydligt exempel är Bioshare AB, som omvandlar traditionella kraftvärmeverk till flexibla bioraffinaderier med potential att förändra energisystemet i grunden. 

– ”Innovatören och forskaren Christer Gustavsson vid Karlstads universitet fick tidigt stöd från GIO och KaU Innovation AB – från idéutveckling och verifiering till bolagsbildning. Denna kombination av akademisk kompetens, affärsmässigt stöd och strategiskt tidiga insatser möjliggjorde att projektet kunde ta sina första avgörande steg. I dag har Bioshare utvecklats till ett framgångsrikt företag som skapar verklig samhällsnytta genom grön omställning och resurseffektiv teknologi.”

Han lyfter också fram den kraft som finns i det nationella samarbetet:
– ”FUHS och nätverket med innovationskontoren är otroligt värdefullt för erfarenhetsutbyte och för att vi ska kunna stötta varandra i utvecklingen av våra verksamheter. FUHS fyller dessutom en viktig roll som samlande aktör i dialogen med regeringen och andra nationella aktörer.”

Framåt ser Håkan en tydlig ambition: att ännu mer av universitetens forskning ska komma till nytta i samhället – både genom kommersialisering via startupbolag och genom partnerskap med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.
– ”Men det handlar också om det omvända,” tillägger han. ”Att vi blir ännu bättre på att fånga upp behov och utmaningar i samhället och låta dem bidra till att utveckla den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet.”

På det privata planet handlar livet för Håkan Spjuth mycket om familjen – men även jakt och fiske. Och välmåendet blir förstås ännu lite bättre när favoritlaget Arsenal vinner sina matcher.

Läs mer om Kau Holdings tre dotterbolag: 

https://www.kau.se/samhallsnytta

https://www.kau.se/samverkan/forsknings-och-innovationssamverkan/innovationssamverkan/karlstads-universitets

https://www.kau.se/samverkan/samverka-med-oss/skolsamverkan/karlstads-universitets-uppdrags-ab

Läs mer om Grants and Innovation Office (GIO): https://www.kau.se/forskning/forskningsstod/forskarstod/grants-and-innovation-office/om-grants-and-innovation-office

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Ansökan fortfarande öppen till IVA-listan 2026 – en satsning som synliggör framstående forskningsprojekt inom ingenjörsvetenskap med tydlig kommersialiseringspotential

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en fristående akademi som arbetar för att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt stärka näringslivets utveckling till nytta för samhället. Genom att samla ingenjörer, forskare, entreprenörer och ledare från näringsliv och offentlig sektor fungerar IVA som en oberoende bro mellan forskning, näringsliv och politik.

Nu är ansökan öppen till IVA-listan 2026 – en satsning som synliggör framstående forskningsprojekt inom ingenjörsvetenskap med tydlig kommersialiseringspotential.

OBS: Ansökningsperioden är 4–20 februari 2026.

IVA-listan riktar sig till forskare och forskarteam med bas inom ingenjörsvetenskap, gärna i tvärvetenskapliga projekt som adresserar komplexa samhällsutmaningar och stärker näringslivets konkurrenskraft. Urvalet görs av en kvalificerad beslutskommitté ur IVAs nätverk och listan publiceras under våren.

Genom nationell synlighet, tillgång till relevanta nätverk och skräddarsydda aktiviteter ger IVA-listan stöd i steget från forskningsgenombrott till konkret samhälls- och marknadsnytta.

Läs mer här: https://www.iva.se/publicerat/ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026/

40 miljoner till akademisk innovation – så stärks universitetens holdingbolag

Bilden är ett montage av bild , flagga och text

Den 27 januari 2026 publicerade Regeringskansliet beskedet om hur regeringens innovationssatsning på 40 miljoner kronor till lärosätenas holdingbolag fördelas. Därmed är det nu formellt fastslaget hur mycket respektive lärosäte tilldelas för att stärka holdingbolagens arbete med kommersialisering och nyttiggörande av akademisk forskning.

Klicka här för att läsa hur fördelningen blev.

Stärkt roll för holdingbolagen i innovationssystemet

I pressmeddelandet betonar regeringen att universitetens och högskolornas holdingbolag spelar en central roll i att koppla samman akademisk forskning med näringsliv och samhälle, och därigenom bidra till Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. De 40 miljonerna som avsätts under 2026 ska stärka holdingbolagens möjligheter att investera i forskningsbaserade bolag och stötta idéer i den tidiga, ofta avgörande, kommersialiseringsfasen.

I pressmeddelandet kan man läsa att satsningen är en del av regeringens bredare forsknings- och innovationspolitik, där 6,5 miljarder kronor avsätts för fri forskning och innovation av högsta kvalitet.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm lyfter i pressmeddelandet fram holdingbolagens betydelse för att forskning ska komma till nytta i samhället och för att stärka samarbetet mellan akademi och näringsliv.

Från kunskap till samhällsnytta

Regeringen beskriver lärosätenas holdingbolag som ett centralt verktyg i innovationssystemet – med uppdraget att omvandla akademisk kunskap till praktisk nytta. Med de extra medlen får holdingbolagen ökade förutsättningar att stötta kommersialisering, bygga bolag och bidra till att forskningsbaserade innovationer når marknaden.

För FUHS och dess medlemmar är beskedet ett tydligt erkännande av den roll som universitetsholdingbolagen spelar i Sveriges innovationssystem – som tidiga investerare, strategiska partners och långsiktiga möjliggörare av samhällsnytta.

FUHS kommer att fortsätta följa hur satsningen bidrar till stärkt kommersialisering, ökad samverkan och långsiktig effekt i hela det akademiska innovationslandskapet.

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

I hjärtat av Småland förvandlar Linnaeus University Development forskning till samhällsnytta

Evelina Mikaelsson och ett citat

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sverige har ett unikt innovationssystem vid sina lärosäten, där holdingbolag och innovationskontor utgör kärnan som möjliggör att nya kunskapsbaserade idéer kan växa, kommersialiseras och skapa samhällsnytta. Linnaeus University Development AB, med dotterbolaget Linnaeus Venture AB, är ett av Sveriges lärosätesanknutna holdingbolag som förvaltas av Linnéuniversitetet. Bolagets uppdrag är tydligt: att kommersialisera forskningsresultat och idéer från forskare, medarbetare och studenter – och därigenom bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Det är just i denna unika regionala miljö som Linnaeus University Development AB och dess dotterbolag Linnaeus Venture AB verkar. Där Kalmar och Växjö är mer än universitetsstäder – de utgör nav i en entreprenöriell region med spetskompetens inom bland annat skogsnäring, träindustri, digitalisering, mjukvarusystem och dataintensiv vetenskap. Många av Linnaeus University Development ABs satsningar är anpassade till dessa styrkeområden. Genom att investera i bolag som bygger på lokal kompetens, och samtidigt har potential att växa globalt, stärks den starka samarbetskultur som präglar regionen och bidrar till dess fortsatta utveckling.

Evelina Mikaelson är VDn som alltid drivits av utveckling, av att få saker att hända och se resultat. Med en bakgrund inom ekonomi och juridik har hon fått förmånen att ha chef- och ledarroller i spännande sammanhang, både privat och i offentlig sektor, i kommersiella miljöer såväl som organisationer med regerings- och samhällsuppdrag. Den röda tråden genom hennes yrkesliv har varit strategi, utveckling och innovation.

-”Linnaeus Venture är den första investeraren i idéer och forskningsresultat från Linnéuniversitetet. Vi investerar och erbjuder även strategisk rådgivning och affärsutveckling för att hjälpa forskare och idébärare att ta steget ut mot marknaden. Vi tror på innovation som förändringskraft. Framtiden är inte något vi väntar på – det är något vi skapar.”, säger hon. 

Att göra skillnad i den avgörande fasen


– ”Det som särskilt lockade mig hit var möjligheten att inte bara få vara med och bygga upp holdingbolaget, utan också att verka i den där extremt tidiga – men ofta avgörande – fasen av ett projekt. Det är just där vi kan göra verklig skillnad”, säger Evelina och fortsätter: 

-”Linnéuniversitetet är dessutom ett lärosäte med ett tydligt fokus på att vara en ’Change Maker’ – att ha modet att skapa förutsättningar för att idéer ska lämna skissbordet. Att agera i stället för att bara reflektera. Att våga sticka ut hakan, utmana det etablerade och bana väg för framtiden. Det resonerar starkt med mina egna värderingar. Det är just den kombinationen – av struktur, kreativitet och mod – som gör att jag verkligen uppskattar den miljö jag verkar i.”

För Evelina Mikaelson är drivkraften tydlig: det handlar om nyfikenhet och möjligheten att tillsammans med andra förverkliga idéer som gör skillnad och skapar samhällsnytta. Hon beskriver sitt arbete som en balans mellan vision och analys – att kombinera idéutveckling med affärsstrategier och noggranna analyser.

– ”Jag drivs av att få skapa nytta och värde i den intressanta skärningspunkt som finns mellan forskning, näringsliv och samhälle.”

Ett helhetsperspektiv – innovationskontor och holdingbolag i samspel

Holdingbolaget och innovationskontoret vid Linnéuniversitetet har ett nära samarbete och kompletterar varandra genom hela innovationsprocessen. LNU Innovation, universitetets innovationskontor, ger stöd i de tidiga faserna av innovationsresan – från idéutveckling till verifiering. Linnaeus Venture, som är en del av holdingbolaget, tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans utgör de universitetets innovationsstödssystem och skapar en helhetslösning som gör det möjligt för idéer att utvecklas och förädlas. Som ett led i detta samarbete lanseras snart Venture Track – ett gemensamt program för forskningsbaserad innovation.


– ”Det är väldigt viktigt att innovationskontoret och holdingbolaget arbetar i nära dialog och samarbete för att skapa synergier och nå maximal effekt. Tillsammans kan vi identifiera och stötta idéer i förädlingsresan. Det viktiga är att vi har en gemensam förståelse för målet – att skapa samhällsnytta av akademisk kunskap”, säger Evelina.

Hon beskriver innovationsarbetet som ett levande system, i ständig rörelse. – ”Vi lever i en dynamisk miljö. Det gäller att våga testa nya modeller, vara lyhörd inför förändring och varandra – och hela tiden utvärdera vad som kan göras bättre.”

Från forskning till bolag – exempel på framgångar

Linnaeus Venture befinner sig just nu i en expansiv fas i fråga om uppbyggnad av erbjudande och portfölj. De senaste tillskotten är Core-Oli-T AB och Re:Mine AB – två spännande bolag med stark forskningsgrund och stor framtidspotential.

Core-Oli-T utvecklar en plattformsteknologi baserad på antikroppar med potential att tidigt diagnostisera Parkinsons sjukdom – och på sikt stoppa sjukdomens utveckling. Re:Mine arbetar med återvinning av magnesium ur gruvavfall – en råvara av högt strategiskt värde.

– ”Här har vi två konkreta och tydliga exempel på hur avancerad forskning kan förvandlas till något som gör verklig skillnad för människor och samhället,” säger Evelina Mikaelson. ”Vi har otroligt mycket spännande på gång. Vi utvecklar portföljen, bygger långsiktiga och robusta strukturer för idéutveckling, förädling och bolagsbildning. Ambitionen är tydlig: vi ska vara en strategisk partner i att förverkliga lärosätets uppdrag och ta forskningsresultat ut i samhället – där de gör störst skillnad.”

Hon återkommer till de lärosätesanknutna holdingbolagens unika roll i Sverige:
– Vi är den första investeraren – den som vågar kliva in när andra väntar. Genom att återinvestera i ny kunskap och nya idéer skapar vi ett kretslopp där varje framgång blir startpunkten för nästa innovation. Det är så vi bygger framtid – på riktigt.”

Evelina ser en utveckling där universitetsholdingbolagen får en strategiskt viktig nyckelroll, med starkare koppling till samhällsutmaningar och ännu större genomslag.

– ” Med rätt verktyg – inte minst kapital – kan vi agera ännu kraftfullare, frigöra potentialen i svensk forskning och innovation och omsätta det i tillväxt och samhällsutveckling.

Kraft genom FUHS och nätverket

Som medlem i FUHS, Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige, värdesätter Linnaeus University Development AB nätverkets möjlighet till erfarenhetsutbyte och kontakter.

– ”Holdingbolagen är en självklar motor i lärosätenas innovationsarbete. Och jag hoppas att forskare, näringsliv och beslutsfattare ser oss som en naturlig partner och möjliggörare.”

Nyfikenhet som drivkraft

Det är också tydligt att hennes personliga drivkraft genomsyrar arbetet.
– ”Nyfikenheten och möjligheten att förverkliga idéer tillsammans med andra är det som ger mig energi. Jag älskar att kombinera det visionära med det analytiska”, säger hon.

När hon inte arbetar med att utveckla framtidens företag hittar man henne gärna på en motorcykel längs slingriga bergsvägar, på tennisbanan eller på resa för att upptäcka nya perspektiv.
– ”Oavsett om det är i jobbet eller privat handlar det om samma sak: att lära, förstå och växa.”

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.