I Borås möts textilinnovation, entreprenörskap och akademi i den gröna omställningen

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sverige har ett innovationssystem som få andra länder kan mäta sig med. Vid landets universitet och högskolor skapar innovationskontor och holdingbolag förutsättningar för att forskningsbaserade idéer ska kunna utvecklas till nya företag, teknologier och samhällslösningar.

Ett av dessa holdingbolag är Högskolan i Borås Holding AB, som förvaltas av Högskolan i Borås. Bolagets uppdrag är tydligt: att investera i och utveckla forskningsbaserade idéer i mycket tidiga skeden, när få andra aktörer är beredda att ta risk.

I Borås är innovationssystemet starkt integrerat med regionens tradition av entreprenörskap och industriell utveckling, inte minst inom det textila området. Genom samarbeten mellan Science Park Borås, Grants and Innovation Office, Borås INK, Drivhuset och holdingbolaget skapas en miljö där idéer från forskare, studenter och entreprenörer kan växa till nya lösningar och företag.

En resa genom innovation och utveckling

VD för Högskolan i Borås Holding AB är Erik Bresky, vars karriär länge rört sig i gränslandet mellan akademi, industri och innovation.

Under elva år arbetade han som VD för textila företag, både inom tillverkning och varumärkesdriven verksamhet. Därefter följde sju år som prefekt för Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. I dag leder han både Science Park Borås och Högskolan i Borås Holding AB, med fokus på innovation, utveckling och kommersialisering.

”Tiden går fort när man har roligt. Jag har haft förmånen att arbeta i roller som alla kretsat kring innovation och utveckling, med målet att bidra till en bättre värld,” säger han.

Parisavtalet 2015 och Agenda 2030 har varit viktiga ledstjärnor i hans arbete och gett en tydlig riktning åt visionen om hur forskning och innovation kan bidra till en mer hållbar framtid.

Att möjliggöra idéer i ett tidigt skede

För Erik Bresky är drivkraften i arbetet tydlig: att bidra till att idéer från akademin kan växa till lösningar som gör skillnad i samhället.

”Som entreprenöriellt lagd inom akademin blev det naturligt att arbeta med nyttiggörande, innovation och kommersialisering. Att i tidiga skeden kunna rådgiva och möjliggöra idéer från akademin – och sedan se embryon till nya lösningar växa till något som blir tillgängligt och kommersiellt – det är en sann förmån.”

Holdingbolagets roll i innovationssystemet är tydlig. Högskolan i Borås Holding fungerar i första hand som ett investeringsbolag i mycket tidiga skeden.

”Vi fyller en kritisk funktion genom att kunna gå in med kapital och affärsutvecklingsstöd när få andra aktörer är beredda att ta risk. För akademinära startups är det värdefullt att ha stöd från en aktör som både förstår forskningens logik och investerares krav.”

Samarbete i ett regionalt innovationssystem

I Borås finns inget eget innovationskontor vid lärosätet. I stället samarbetar Högskolan i Borås med Chalmers innovationskontor genom ett konsortium där flera lärosäten ingår.

Det innebär ett nära samarbete mellan innovationsrådgivare från högskolor i Borås, Väst, Skövde, Jönköping och Halmstad tillsammans med Chalmers.

”Genom konsortiet får vi både kompetensdelning och kontinuitet i arbetet. Samtidigt hade ett eget innovationskontor gett Högskolan i Borås större resurser och en ännu tydligare signal om satsningen på innovation och nyttiggörande.”

Saminvesteringar som stärker innovationen

En av de styrkor som Erik Bresky lyfter fram i det svenska systemet är samarbetet mellan universitetsholdingbolagen.

Saminvesteringar gör det möjligt att både sprida risk och stärka bolagen i deras tidiga utvecklingsfaser.

Ett exempel är samarbetet med Linköping Holding, där holdingbolagen tillsammans investerat och inkuberat bolagen Nano Textiles och LunaMicro.

”Det är idéer som vuxit fram ur akademin och som involverat studenter i etableringsfasen. Nu befinner de sig på spännande kommersialiseringsresor.”

Textil innovation i den gröna omställningen

Den gröna omställningen och ny lagstiftning – både nationellt och inom EU – skapar just nu stora möjligheter inom det textila området.

Här har Borås en särskild position.

”Vi ser många spännande prospekt växa fram inom den textila gröna omställningen. Det är ett område där nya affärsmöjligheter kommer uppstå – även om vi ännu inte vet exakt vilka.”

Genom Science Park Borås kan nya projekt initieras i samverkan mellan etablerade företag, startups, forskare och offentliga aktörer.

Det gör att innovationssystemet inte bara reagerar på förändring – utan också kan vara med och forma den.

En viktig roll i Sveriges innovationssystem

Universitetsholdingbolagen har funnits i över tjugo år och spelar en unik roll i det svenska innovationssystemet.

”Det är avgörande att det finns aktörer som investerar när ingen annan gör det, och som kan följa och stötta kommersialiseringsprocessen över tid,” säger Erik Bresky.

Samtidigt menar han att systemet fortfarande har potential att utvecklas.

”Holdingbolagen instiftades för cirka 20 år sedan, men satsningen har aldrig riktigt skalats upp. Vi behöver resurser – både för drift och investeringar – om vi ska kunna fortsätta göra det jobb ingen annan gör.”

Kraften i FUHS-nätverket

Som medlem i FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige är Högskolan i Borås Holding en del av ett nationellt nätverk där erfarenheter och kunskap delas mellan lärosäten.

”Det största värdet är erfarenhetsutbytet. Vi är ofta ensamma i våra roller på respektive lärosäte, och genom FUHS får vi både ett nätverk, möjligheter till samfinansiering och en gemensam röst.”

Blicken framåt

När Erik Bresky blickar framåt ser han ett innovationssystem där inflödet av idéer från akademin fortsätter att öka – särskilt inom områden kopplade till hållbar utveckling.

”Jag vill skapa förutsättningar för nya företag och etableringar inom den gröna omställningen. Jag är övertygad om att kommersiella avknoppningar från akademin kommer öka kraftigt de kommande åren.”

Om fem år hoppas han att holdingbolagen har en ännu starkare roll i systemet.

”Att holdingbolagen skapat reella förutsättningar för nya företag och att vi varit en central motor i innovationskraften bakom den gröna omställningen.”

Livskvalitet i rörelse

”För att må bra behöver jag balans. Jag har haft turen att ha en fantastisk familj – min fru, våra två döttrar och numera också ett barnbarn. Vi delar ett starkt intresse för träning. Jag mår helt enkelt bäst när jag får röra på mig.”

När arbetsdagen är slut är det ofta rörelse som ger energi.

Ett minne Erik Bresky gärna återvänder till är en löptur i skogen tillsammans med sin dotter.

”Jag berömde henne för att hon var stark, och hon svarade: ’Men pappa, du är ju 60 år och jag kan fortfarande inte springa ifrån dig.’ Det är dubbel glädje – känslan av att vara stark och att få dela något man älskar med sina barn, samtidigt som hon är så mycket bättre än mig i andra sporter.”Det är livskvalitet.”

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

I Värmlands innovationslandskap förvandlar Karlstads universitet kunskap till nytta

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Vid Karlstads universitet finns ett innovationssystem där forskning, entreprenörskap och samhällsnytta vävs samman. Håkan Spjuth är avdelningschef för Grants and Innovation Office och VD för Kau Holding AB – ett holdingbolag som genom tre dotterbolag driver arbetet med att förverkliga uppdraget: att omsätta kunskap i praktik och skapa verklig samhällsnytta.

I Värmland möts tradition och förnyelse. Regionen har länge varit en motor i svensk papper- och massaindustri, men har under de senaste decennierna utvecklats till ett modernt innovationskluster med spets inom digitalisering, skoglig bioekonomi, tjänsteinnovation och hållbar energi. Karlstads universitet spelar här en nyckelroll – både som kunskapsnav och som mötesplats där akademi, näringsliv och samhälle samverkar.

Kau Holding AB verkar genom tre helägda dotterbolag – Karlstads universitets Uppdrags AB, lett av Camilla Johannesson, Karlstads universitets Innovation AB, lett av Håkan Spjuth, och Karlstads universitets Samhällsnytta AB, lett av Johan Quist. Varje bolag har ett tydligt uppdrag inom universitetets innovations- och samverkansarbete. Tillsammans utgör dessa tre bolag en dynamisk helhet där idéer, kompetens och samhällsbehov möts.

Kopplingen mellan innovationskontoret och holdingbolaget är också tät, eftersom innovationskontoret är en del inom något som kallas Grants and Innovation Office (GIO) som också leds av Håkan Spjuth. Detta skapar en röd tråd mellan tidig idéutveckling och de strukturella resurser som krävs för att ta innovationer vidare ut i samhället. 

Från entreprenör till att forma framtidens innovationsmiljöer

Håkan har haft chefsroller i över tre decennier – varav de senaste sjutton åren vid Karlstads universitet, där han arbetat med forsknings-, innovations- och samverkansfrågor. Innan han klev in i akademin hade han en lång karriär inom näringslivet, främst i IT-branschen, både i stora globala koncerner och i mindre entreprenöriella bolag.

– ”Mellan 2000 och 2005 var jag delägare i ett startupbolag som etablerade verksamhet i både Karlstad och London, innan vi genomförde en lyckad exit till ett amerikanskt globalt bolag – en resa som var både lärorik och spännande, inte minst själva exitprocessen,” berättar han.

– ”Min drivkraft har hela tiden varit att bygga upp utvecklingsverksamheter baserat på nytta, möjligheter och behov. En ledstjärna har alltid varit att skapa de bästa möjliga teamen, där allas egenskaper och engagemang är avgörande för att verksamheten ska växa och lyckas.”

GIO, en nystart inom Karlstads universitet

Håkan Spjuth fick år 2010 uppdraget att bygga upp Grants and Innovation Office (GIO) – en nystart inom Karlstads universitet, som fram till dess saknade en struktur för forsknings- och innovationsstöd.

GIO har som uppdrag att stötta forskare och forskargrupper att utveckla sina strategier, planer och forskningsansökningar samt att nyttiggöra sin kunskap och forskningsresultat bl a genom att erbjuda stöd inom immaterialrätt, verifiering, avtal och kontakter med näringslivet. GIO stöttar även forskares individuella utveckling såväl som utvecklingen av en forskargrupp eller miljö.

– “När jag fick möjligheten att bygga upp Grants and Innovation Office var det ett enkelt beslut för mig. Det fanns inget forsknings- och innovationsstöd på Karlstads universitet då, så uppdraget handlade verkligen om att starta något från grunden – nästan som att etablera en startup inom den akademiska världen,” berättar Håkan Spjuth.

Kau Holding AB etablerades 2002 men verksamhetsmässigt tog det fart 2005 då dotterbolaget Kau Uppdrags AB bildades efter ett beslut inom Karlstads universitet att all uppdragsutbildningen skulle förmedlas via detta dotterbolag för att på så sätt skapa en strukturerad och strategisk inriktning av lärosätets uppdragsutbildningsverksamhet.

Kau Innovation AB bildades 2018 med fokus på att vara ett verktyg för lärosätets innovationsstöd som Grants and Innovation Office ansvarar för.

Kau Samhällsnytta AB bildades 2021 med uppdraget att nyttiggöra forskningsresultat och kunskap avseende samhällsutveckling och omställning inom i första hand den offentliga sektorn i Sverige.

Brobyggare mellan akademi och samhälle

Holdingbolagen och innovationskontoren spelar en avgörande roll som brobyggare mellan akademin och omvärlden. Deras styrka ligger i förmågan att röra sig sömlöst mellan olika system och kulturer, översätta forskning till konkret samhällsnytta och skapa värde för både individ, näringsliv och samhälle.

Ett tydligt exempel är Bioshare AB, som omvandlar traditionella kraftvärmeverk till flexibla bioraffinaderier med potential att förändra energisystemet i grunden. 

– ”Innovatören och forskaren Christer Gustavsson vid Karlstads universitet fick tidigt stöd från GIO och KaU Innovation AB – från idéutveckling och verifiering till bolagsbildning. Denna kombination av akademisk kompetens, affärsmässigt stöd och strategiskt tidiga insatser möjliggjorde att projektet kunde ta sina första avgörande steg. I dag har Bioshare utvecklats till ett framgångsrikt företag som skapar verklig samhällsnytta genom grön omställning och resurseffektiv teknologi.”

Han lyfter också fram den kraft som finns i det nationella samarbetet:
– ”FUHS och nätverket med innovationskontoren är otroligt värdefullt för erfarenhetsutbyte och för att vi ska kunna stötta varandra i utvecklingen av våra verksamheter. FUHS fyller dessutom en viktig roll som samlande aktör i dialogen med regeringen och andra nationella aktörer.”

Framåt ser Håkan en tydlig ambition: att ännu mer av universitetens forskning ska komma till nytta i samhället – både genom kommersialisering via startupbolag och genom partnerskap med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.
– ”Men det handlar också om det omvända,” tillägger han. ”Att vi blir ännu bättre på att fånga upp behov och utmaningar i samhället och låta dem bidra till att utveckla den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet.”

På det privata planet handlar livet för Håkan Spjuth mycket om familjen – men även jakt och fiske. Och välmåendet blir förstås ännu lite bättre när favoritlaget Arsenal vinner sina matcher.

Läs mer om Kau Holdings tre dotterbolag: 

https://www.kau.se/samhallsnytta

https://www.kau.se/samverkan/forsknings-och-innovationssamverkan/innovationssamverkan/karlstads-universitets

https://www.kau.se/samverkan/samverka-med-oss/skolsamverkan/karlstads-universitets-uppdrags-ab

Läs mer om Grants and Innovation Office (GIO): https://www.kau.se/forskning/forskningsstod/forskarstod/grants-and-innovation-office/om-grants-and-innovation-office

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Framtiden bromsas av gamla regler – nu krävs skattereform för startups

Sverige har ett av världens mest forskningsintensiva innovationsekosystem – men många startups stängs ute från de skatteverktyg som är tänkta att stötta dem. I två aktuella remissvar från SISP – Swedish Incubators & Science Parks och FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige visar aktörerna bakom Sweden Startup Nation hur regelverken kan moderniseras för att möta verkligheten i dagens innovationsmiljöer.

En av målsättningarna med Sweden Startup Nation är att bli en ny specifik remissinstans för frågor som har påverkan på förutsättningarna för svenska startups och scaleups och fortsätta samverka med de aktörer och branschorganisationer som arbetar med dessa frågor.

Tidigare i maj lämnade Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) in varsitt remissvar på SOU 2025:3 – Skatteincitament för forskning och utveckling. Båda pekar på samma problem: att dagens regler är för krångliga, felkalibrerade – och i praktiken stänger ute just de bolag som Sverige säger sig vilja stötta.

Startupfilter – för ett rättvisare regelverk

Ett centralt förslag från både SISP och FUHS är att införa ett startupfilter eller SME- och startupfilter. Det handlar om ett tolkningsperspektiv där regelverk som FoU-avdrag och expertskatt anpassas efter verkligheten i små, forskningsintensiva bolag – snarare än att utgå från storbolag eller akademisk struktur.

“Startups arbetar iterativt, ofta utan formella projektstrukturer eller traditionell dokumentation. Då måste även lagstiftning och tillämpning återspegla det.”

Båda organisationerna föreslår att startupfilter bör inkludera:

  • Möjlighet till alternativ dokumentation, som kod, testdata, prototyploggar eller intyg från innovationsstödjande aktörer.
  • Anpassad bevisbörda och tolkning beroende på bolagets ålder, storlek och verksamhetskaraktär.
  • Ett helhetsperspektiv i myndighetsbedömningar där innovationsintention och kommersialiseringspotential väger tungt.

FUHS lägger särskild vikt vid att filterperspektivet bör kombineras med ett förenklat, digitalt snabbspår för startups vid ansökningar om såväl FoU-avdrag som expertskatt.

Expertskatten träffar fel – och missar spetskompetens

Båda remissvaren pekar ut expertskattens lönekrav som en central barriär för startups att rekrytera internationell nyckelkompetens. FUHS föreslår att gränsvärden bör anpassas utifrån personaloptionsregelverkets logik, vilket innebär att bedömningen bör bygga mer på strategiska roller, delägarskap och långsiktiga incitament än på månadslön.

“Många forskningsgrundare tar inte ut lön – men bygger bolag som bär hela vår framtida industri.”

Andra gemensamma förslag är:

  • Att slopa kravet på att experten inte får ha bott i Sverige de senaste fem eller tio åren.
  • Att bredda målgruppen så att även postdocs, gästforskare och ingenjörer omfattas.
  • Att införa ett särskilt snabbspår för startups, med enklare ansökningar och tydligare kriterier.

En annan syn på förutsägbarhet

Både SISP och FUHS motsätter sig utredningens beslut att avstå från att införa förhandsbesked i FoU-avdraget. Båda föreslår istället att förhandsbesked – eller åtminstone icke-bindande rådgivning – bör erbjudas specifikt till mindre bolag, för att sänka trösklarna och undvika feltolkningar.

FUHS kompletterar med förslag på att innovationskontor vid lärosäten bör kunna fungera som expertrådgivare till Skatteverket, för att bidra med kompetens i bedömningen av vad som utgör FoU i startups.

Ett konkret exempel på SSNs systempåverkan

Detta samarbete mellan aktörerna kommer växlas upp ytterligare genom det systemförändrande arbete som Sweden Startup Nation samlar och stärker utifrån sitt arbete för landets entreprenörer. Genom att formulera gemensamma behov, konkretisera hinder och föreslå lösningar bidrar vi till att framtidens bolag får ett innovationsekosystem som faktiskt fungerar.

“Vi vet vilka justeringar som krävs – nu behöver vi lagstiftning som speglar startupbolags verklighet.”

Välkommen till ett lunchseminarium den 5 juni om EU:s nya startup- & scaleupsstrategi

EU:s nya strategi för startups och scaleups är här – och den markerar ett skifte. Med siktet inställt på att skapa ett mer samordnat, kraftfullt innovationsklimat i Europa, påverkar strategin allt från kapitalförsörjning och internationell expansion till regelverk och offentlig upphandling.

Men vad betyder detta i praktiken – för svenska startups, investerare, innovationsfrämjare och beslutsfattare?

Välkommen till ett panelsamtal där vi samlar nyckelpersoner från EU, Sverige och näringslivet för att diskutera:
1. Vad innehåller strategin – och varför lanseras den nu?
2. Hur kan vi i Sverige positionera oss för att dra nytta av den?
3.Vad saknas fortfarande för att Europa ska bli en ledande startupkontinent?

📅 Datum: 5 juni 2025
⏰ Tid: 11:30–13:00(lunchwraps serveras 11:30, seminariet börjar kl 12:00)
📍 Plats: KTH, Teknikringen 1, 114 28 Stockholm

👉 Anmäl dig här

Observera att antalet platser är begränsade och anmälan sker enligt principen först till kvarn.
Detta är ett tillfälle för dig som jobbar i startups och scaleups, med innovation, policy,  eller investeringar att få koll på läget – och påverka det som kommer.

FUHS välkomnar Viktoria Westerberg som projektledare

Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) tar ett strategiskt kliv framåt för att stärka utveckling och samordning av akademinära investeringar och innovationer när Viktoria Westerberg tillträder rollen som FUHS första anställda projektledare.


En strategisk satsning för framtiden

Som sitt första uppdrag kommer Viktoria kliva in som FUHS representant i projektet Sweden Startup Nation, ett initiativ som syftar till att stärka det svenska ekosystemet för startups och scaleups. I takt med att behovet av insiktsfull data och samverkan ökar inom innovationssystemet har FUHS tillsammans med SISP, BLING och lärosätenas innovationskontor tagit initiativ till att bygga en plattform som ska samla, analysera och tillgängliggöra data om svenska startup- och scaleupbolag.

– “Det här är ett viktigt steg i att kraftsamla innovationsverksamheten. Med Viktorias bakgrund inom både affärsutveckling, projektledning och investeringar är vi glada att få en stark kraft på plats i denna nyckelroll,” säger Klementina Österberg, ordförande för FUHS. ”

Erfaren projektledare med bredd

Viktoria Westerberg har en bakgrund som managementkonsult, projektledare och entreprenör. Hon är grundare av Projektista AB och har arbetat med affärsutveckling och projektledning i flera år, bland annat inom försäkrings- och musikbranschen. Hon är även medgrundare av InWesterberg AB, aktiv investerare inom hållbarhet och poddare på temat ekonomi.

Viktoria är utbildad civilingenjör inom industriell ekonomi från Chalmers tekniska högskola, med master i Quality and Operations Management.

– “Det känns otroligt meningsfullt att få vara med och bygga något från grunden som kan göra skillnad för både innovationssystemet och samhället i stort. Jag ser fram emot att jobba nära universitetsholdingbolagen och vara en brygga mellan data, strategi och konkret nytta,” säger Viktoria Westerberg.

Ett arbete i nära samverkan

Rollen innebär nära samarbete med medlemmarna inom FUHS, samt andra aktörer inom innovationssystemet. Uppdraget inkluderar att leda utvecklingen av innovationssystemet genom arbete med SSN samt arbeta för att strategiskt förstärka Sveriges position som innovationsnation.

– “Viktoria blir en nyckelspelare i vårt arbete med att göra innovationsekosystemet mer datadrivet. Det stärker både beslutsfattandet och tillväxtmöjligheterna för startups,” säger Lisa Ericsson, VD i KTH Holding och styrgruppsmedlem i Sweden Startup Nation.
– “Viktoria har ett imponerande driv med en kombination av strategiskt tänk, operativ förmåga och passion för innovation. Vi är väldigt glada att hon har valt att ta sig an det här uppdraget tillsammans med oss,” avslutar Klementina Österberg.

Kontaktuppgifter:

Viktoria Westerberg

viktoria.westerberg@fuhs.se

Linkedin

Förslag i regeringens vårändringsbudget – 40 miljoner till universitetens holdingbolag

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten för 2025 ett kapitaltillskott till universitetens och högskolornas holdingbolag på 40 miljoner kronor. Pengarna är avsedda att stärka kommersialiseringen av forskningsresultat och innovationer vid lärosätena.

I vårändringsbudgeten kan man läsa:

I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta uttalar regeringen att det behövs en förstärkning av lärosätenas innovationsstödjande funktioner (prop. 2024/25:60 s. 78 och 79). Holdingbolagen vid universitet och högskolor är ett centralt verktyg för universitet och högskolors nyttiggörande som kan bidra till att fler forskningsresultat och innovationer når marknaden och på sätt stödjer Sveriges konkurrenskraft. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag vid universitet och högskolor för finansiering av verksamhet som syftar till att främja kommersialisering av forskningsresultat och innovationer på högst 40 000 000 kronor.

Holdingbolagen kommer med de extra medlen att få ökade möjligheter att stötta kommersialiseringen av forskningsidéer och innovationer. Regeringen beskriver holdingbolagen som ett centralt verktyg för att omvandla akademisk kunskap till praktisk nytta och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen föreslår även att användningen av medlen breddas. I framtiden, efter riksdagens beslut i varje enskilt fall, ska anslaget även kunna användas för kapitaltillskott till holdingbolag för andra ändamål som främjar kommersialisering.