Sverige har ett av världens mest forskningsintensiva innovationsekosystem – men många startups stängs ute från de skatteverktyg som är tänkta att stötta dem. I två aktuella remissvar från SISP – Swedish Incubators & Science Parks och FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige visar aktörerna bakom Sweden Startup Nation hur regelverken kan moderniseras för att möta verkligheten i dagens innovationsmiljöer.
En av målsättningarna med Sweden Startup Nation är att bli en ny specifik remissinstans för frågor som har påverkan på förutsättningarna för svenska startups och scaleups och fortsätta samverka med de aktörer och branschorganisationer som arbetar med dessa frågor.
Tidigare i maj lämnade Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) in varsitt remissvar på SOU 2025:3 – Skatteincitament för forskning och utveckling. Båda pekar på samma problem: att dagens regler är för krångliga, felkalibrerade – och i praktiken stänger ute just de bolag som Sverige säger sig vilja stötta.
Ett centralt förslag från både SISP och FUHS är att införa ett startupfilter eller SME- och startupfilter. Det handlar om ett tolkningsperspektiv där regelverk som FoU-avdrag och expertskatt anpassas efter verkligheten i små, forskningsintensiva bolag – snarare än att utgå från storbolag eller akademisk struktur.
“Startups arbetar iterativt, ofta utan formella projektstrukturer eller traditionell dokumentation. Då måste även lagstiftning och tillämpning återspegla det.”
Båda organisationerna föreslår att startupfilter bör inkludera:
- Möjlighet till alternativ dokumentation, som kod, testdata, prototyploggar eller intyg från innovationsstödjande aktörer.
- Anpassad bevisbörda och tolkning beroende på bolagets ålder, storlek och verksamhetskaraktär.
- Ett helhetsperspektiv i myndighetsbedömningar där innovationsintention och kommersialiseringspotential väger tungt.
FUHS lägger särskild vikt vid att filterperspektivet bör kombineras med ett förenklat, digitalt snabbspår för startups vid ansökningar om såväl FoU-avdrag som expertskatt.
Båda remissvaren pekar ut expertskattens lönekrav som en central barriär för startups att rekrytera internationell nyckelkompetens. FUHS föreslår att gränsvärden bör anpassas utifrån personaloptionsregelverkets logik, vilket innebär att bedömningen bör bygga mer på strategiska roller, delägarskap och långsiktiga incitament än på månadslön.
“Många forskningsgrundare tar inte ut lön – men bygger bolag som bär hela vår framtida industri.”
Andra gemensamma förslag är:
- Att slopa kravet på att experten inte får ha bott i Sverige de senaste fem eller tio åren.
- Att bredda målgruppen så att även postdocs, gästforskare och ingenjörer omfattas.
- Att införa ett särskilt snabbspår för startups, med enklare ansökningar och tydligare kriterier.
Både SISP och FUHS motsätter sig utredningens beslut att avstå från att införa förhandsbesked i FoU-avdraget. Båda föreslår istället att förhandsbesked – eller åtminstone icke-bindande rådgivning – bör erbjudas specifikt till mindre bolag, för att sänka trösklarna och undvika feltolkningar.
FUHS kompletterar med förslag på att innovationskontor vid lärosäten bör kunna fungera som expertrådgivare till Skatteverket, för att bidra med kompetens i bedömningen av vad som utgör FoU i startups.
Detta samarbete mellan aktörerna kommer växlas upp ytterligare genom det systemförändrande arbete som Sweden Startup Nation samlar och stärker utifrån sitt arbete för landets entreprenörer. Genom att formulera gemensamma behov, konkretisera hinder och föreslå lösningar bidrar vi till att framtidens bolag får ett innovationsekosystem som faktiskt fungerar.
“Vi vet vilka justeringar som krävs – nu behöver vi lagstiftning som speglar startupbolags verklighet.”
