Debattartikel i DI: Räddningsplankan för svenska innovationsbolag

Bilden är ett montage. Skärmavbild med tillåtelse av DI samt foton av: Klementina Österberg, FUHS, Mona Wilcke, FUHS, Viktoria Westerberg, FUHS, Stina Lantz, SISP,Ellinor Bokedal, SISP, Hans Rothenberg, tidigare riksdagsledamot

Bilden är ett montage. Skärmavbild med tillåtelse av DI samt foton av: Klementina Österberg, FUHS, Mona Wilcke, FUHS, Viktoria Westerberg, FUHS, Stina Lantz, SISP,Ellinor Bokedal, SISP, Hans Rothenberg, tidigare riksdagsledamot

En ny debattartikel publicerad i Dagens Industri lyfter ett akut behov av stärkt finansiering för svenska forskningsbaserade innovationsbolag. Bakom artikeln står bland andra företrädare från branschorganisationer, däribland vår ordförande Klementina Österberg, tillsammans med ytterligare medlemsrepresentanter från våra lärosätesanknutna holdingbolag, SISP samt den tidigare riksdagsledamoten Hans Rothenberg. Syftet med debattartikeln är att uppmärksamma beslutsfattare inför kommande budgetprocesser och att initiera en bredare diskussion om hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft som innovationsnation.

Läs artikeln här: https://www.di.se/debatt/raddningsplankan-for-svenska-innovationsbolag/

I artikeln efterlyser debattörerna en nationell satsning – en “räddningsplanka” på en miljard kronor – för att säkra överlevnaden för bolag som utvecklar banbrytande teknologier baserade på svensk forskning. Dessa bolag spelar en central roll i att omsätta akademiska genombrott till lösningar inom exempelvis medicin, energi, material och livsmedel – men står idag inför stora utmaningar.

–”Vi efterlyser en räddningsplanka på en miljard för att rädda de svenska innovationsbolag som gör resan från forskning till marknad. Med rätt förutsättningar utgör innovationsbolagen en betydande tillväxtfaktor för Sverige”, skriver företrädare från bransch och politik.

Dessa är de undertecknade debattörerna:

Klementina Österberg, holdingbolagsföreningen FUHS
Mona Wilcke holdingbolagsföreningen FUHS
Viktoria Westerberg; holdingbolagsföreningen FUHS
Stina Lantz, branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Ellinor Bokedal; branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Hans Rothenberg; tidigare riksdagsledamot (M)

Om SISP
SISP är branschföreningen för Sveriges inkubatorer och science parks. Organisationen samlar över 60 innovationsmiljöer runt om i landet och arbetar för att stärka Sveriges innovationskraft genom att stötta startups och tillväxtbolag i tidiga skeden. Genom sitt nätverk bidrar SISP till att kommersialisera forskning, skapa nya jobb och driva hållbar tillväxt i hela Sverige.

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index.

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan. Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning.

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer.

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Framtiden bromsas av gamla regler – nu krävs skattereform för startups

Sverige har ett av världens mest forskningsintensiva innovationsekosystem – men många startups stängs ute från de skatteverktyg som är tänkta att stötta dem. I två aktuella remissvar från SISP – Swedish Incubators & Science Parks och FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige visar aktörerna bakom Sweden Startup Nation hur regelverken kan moderniseras för att möta verkligheten i dagens innovationsmiljöer.

En av målsättningarna med Sweden Startup Nation är att bli en ny specifik remissinstans för frågor som har påverkan på förutsättningarna för svenska startups och scaleups och fortsätta samverka med de aktörer och branschorganisationer som arbetar med dessa frågor.

Tidigare i maj lämnade Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) in varsitt remissvar på SOU 2025:3 – Skatteincitament för forskning och utveckling. Båda pekar på samma problem: att dagens regler är för krångliga, felkalibrerade – och i praktiken stänger ute just de bolag som Sverige säger sig vilja stötta.

Startupfilter – för ett rättvisare regelverk

Ett centralt förslag från både SISP och FUHS är att införa ett startupfilter eller SME- och startupfilter. Det handlar om ett tolkningsperspektiv där regelverk som FoU-avdrag och expertskatt anpassas efter verkligheten i små, forskningsintensiva bolag – snarare än att utgå från storbolag eller akademisk struktur.

“Startups arbetar iterativt, ofta utan formella projektstrukturer eller traditionell dokumentation. Då måste även lagstiftning och tillämpning återspegla det.”

Båda organisationerna föreslår att startupfilter bör inkludera:

  • Möjlighet till alternativ dokumentation, som kod, testdata, prototyploggar eller intyg från innovationsstödjande aktörer.
  • Anpassad bevisbörda och tolkning beroende på bolagets ålder, storlek och verksamhetskaraktär.
  • Ett helhetsperspektiv i myndighetsbedömningar där innovationsintention och kommersialiseringspotential väger tungt.

FUHS lägger särskild vikt vid att filterperspektivet bör kombineras med ett förenklat, digitalt snabbspår för startups vid ansökningar om såväl FoU-avdrag som expertskatt.

Expertskatten träffar fel – och missar spetskompetens

Båda remissvaren pekar ut expertskattens lönekrav som en central barriär för startups att rekrytera internationell nyckelkompetens. FUHS föreslår att gränsvärden bör anpassas utifrån personaloptionsregelverkets logik, vilket innebär att bedömningen bör bygga mer på strategiska roller, delägarskap och långsiktiga incitament än på månadslön.

“Många forskningsgrundare tar inte ut lön – men bygger bolag som bär hela vår framtida industri.”

Andra gemensamma förslag är:

  • Att slopa kravet på att experten inte får ha bott i Sverige de senaste fem eller tio åren.
  • Att bredda målgruppen så att även postdocs, gästforskare och ingenjörer omfattas.
  • Att införa ett särskilt snabbspår för startups, med enklare ansökningar och tydligare kriterier.

En annan syn på förutsägbarhet

Både SISP och FUHS motsätter sig utredningens beslut att avstå från att införa förhandsbesked i FoU-avdraget. Båda föreslår istället att förhandsbesked – eller åtminstone icke-bindande rådgivning – bör erbjudas specifikt till mindre bolag, för att sänka trösklarna och undvika feltolkningar.

FUHS kompletterar med förslag på att innovationskontor vid lärosäten bör kunna fungera som expertrådgivare till Skatteverket, för att bidra med kompetens i bedömningen av vad som utgör FoU i startups.

Ett konkret exempel på SSNs systempåverkan

Detta samarbete mellan aktörerna kommer växlas upp ytterligare genom det systemförändrande arbete som Sweden Startup Nation samlar och stärker utifrån sitt arbete för landets entreprenörer. Genom att formulera gemensamma behov, konkretisera hinder och föreslå lösningar bidrar vi till att framtidens bolag får ett innovationsekosystem som faktiskt fungerar.

“Vi vet vilka justeringar som krävs – nu behöver vi lagstiftning som speglar startupbolags verklighet.”