FUHS gratulerar sina 10 stipendiater som tilldelas SEB Innovationsstipendium 2026!

För andra året i rad delar SEB i samarbete med FUHS ut sitt innovationsstipendium till unga entreprenörer med forskningsbaserade affärsidéer, för att uppmuntra till att fortsätta driva utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential.

Varje stipendiat tilldelas 200 000 kronor för att kunna arbeta heltid med sitt bolag och ta steget från forskning till fullskalig kommersialisering. Stipendiet finansieras av SEB:s Utvecklingsstiftelse och är en del av SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem av partnerskapssamarbeten för blivande och befintliga entreprenörer.

Samarbetet med FUHS

SEB har ett långsiktigt samarbete med FUHS för att skapa möjligheter för unga talanger att bidra i utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential. Det är andra året för samarbetet kring innovationsstipendiet, och det är ett gediget arbete som ligger bakom urvalet av kandidaterna. FUHS medlemmar – som består av alla Sveriges universitets holdingbolag – får lämna in ett begränsat antal utvalda nomineringar som de anser uppfylla kriterierna för stipendiet. Därefter utvärderas nomineringarna av en jury bestående av representanter från både SEB och FUHS, med kompetens inom hållbarhet, riskkapital och akademisk kommersialisering, för att slutligen landa i tio stipendiater som får möjlighet att satsa på sin idé på heltid.

“Årets SEB Innovationsstipendiater har utsetts i mycket hård konkurrens och vi är helt övertygade om att vi inom bara några år kommer att se resultaten av deras entreprenörskap för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Att tillsammans sätta individen och entreprenörskap i centrum är av stor betydelse, där bl a SEBs Entreprenörstrappa visar på engagemang och långsiktighet över tid.” – Johan Lilliecreutz och Johan Weigelt, FUHS representanter i jurygruppen. 

Med detta andra år av stipendiet cementeras känslan ytterligare av att detta är ett samarbete byggt för lång tid framåt – och en viktig del i Sveriges framtid.

“SEB har varit rådgivare till unga entreprenörer under många år. Vårt samarbete med FUHS är en självklar och viktig del i arbetet med att stötta unga forskare i Sverige. Unga entreprenörer skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt Sverige och det är med stor stolthet som vi delar ut dessa stipendier som stöttar den fortsatta forskningen och förhoppningsvis också möjligheten till en snabbare kommersialisering.” – Sven Eggefalk, Head of Business & Retail Banking, SEB. 

Vi gratulerar 2026 års stipendiater!

Årets stipendiater visar återigen på en imponerande bredd av innovation och framåtanda – från kvantdatorer och AI till medtech och miljöteknik. Det är ett glädjande bevis på den kraft och potential som finns inom svensk akademisk forskning.

“Det är väldigt stimulerande att vi, de akademinära svenska holdingbolagen genom vår branschorganisation FUHS, tillsammans med SEB, gemensamt kan accelerera akademisk forskning i världsklass.” – Klementina Österberg, ordförande FUHS. 

Initiativet är en del av SEB:s arbete för att stärka kopplingen mellan akademi och näringsliv och öka takten i kommersialiseringen av svensk forskning. Det ingår även i SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem för entreprenörer.

Genom ett nyetablerat samarbete mellan SEB och FUHS vill SEB ge rätt förutsättningar för fler studenter och doktorander att ta steget till att bli entreprenörer. SEB:s ambition med stipendiet är att ge de utvalda stipendiaterna en möjlighet att driva utvecklingen av forskningsbaserade startups för att på sikt kommersialisera verksamheterna – och bidra till att forma en positiv framtid.

Årets stipendiater är:

  1. Peter Hörstedt, Arkeon Technologies, Chalmers Ventures – Teknik för kalibrering av kvantchip som möjliggör precision och skalbarhet för framtidens kvantdatorer.
  2. Julia Cederquist, Valkeray, GU Ventures – Högteknologisk optisk pincett kombinerad med AI, baserad på forskning vid Göteborgs universitet.
  3. Amal Nammouchi, Wattzo, KaU Holding – AI-driven plattform för optimerad energianvändning och reducerade energikostnader.
  4. Johanna Davidsson, SprioSpiro, LiU Holding – Nytt mätinstrument för lung- och luftvägsfunktion vid fysisk aktivitet, utvecklat vid Linköpings universitet.
  5. Anna Korczak, E-Tongue, MAU Holding – AI-driven sensorplattform för tidig upptäckt av parodontit via biomarkörer i saliv.
  6. Lukas Dust, SCAILAB, MDU Holding – Syntetisk data för robotik, kommersialiserad forskning från Mälardalens universitet.
  7. Sonia Horchidan, OrbDB, KTH Ventures – Tillförlitliga och säkra AI-analyser för känsliga sektorer som bank och hälso- och sjukvård.
  8. Halvor Fergestad, Linpha, KTH Ventures – Teknik för snabbare dataöverföring i halvledare, baserad på avancerad forskning.
  9. Caroline Kjaernet Johansen, Bioelectrix, Chalmers Ventures – Infektionsbekämpande teknologi baserad på elektronikmaterial och nanovetenskap från Chalmers.
  10. Filip Lindset, Treqs Technologies, Chalmers Ventures – Mjukvara för kravhantering och regelefterlevnad i produktutveckling, baserad på forskning från Chalmers.

Precis som förra året kommer holdingbolagen att arbeta vidare med att handleda och stödja stipendiaterna under resans gång, och en uppföljning planeras senast efter sex månader. Stipendiebeloppet delas ut i två omgångar – hälften vid tillkännagivandet och hälften efter sex månader, under förutsättning att arbetet är aktivt.

Läs mer om stipendiet och processen på fuhs.se/stipendie-seb och på sebgroup.com.

Se villkor för stipendiet:

I Borås möts textilinnovation, entreprenörskap och akademi i den gröna omställningen

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sverige har ett innovationssystem som få andra länder kan mäta sig med. Vid landets universitet och högskolor skapar innovationskontor och holdingbolag förutsättningar för att forskningsbaserade idéer ska kunna utvecklas till nya företag, teknologier och samhällslösningar.

Ett av dessa holdingbolag är Högskolan i Borås Holding AB, som förvaltas av Högskolan i Borås. Bolagets uppdrag är tydligt: att investera i och utveckla forskningsbaserade idéer i mycket tidiga skeden, när få andra aktörer är beredda att ta risk.

I Borås är innovationssystemet starkt integrerat med regionens tradition av entreprenörskap och industriell utveckling, inte minst inom det textila området. Genom samarbeten mellan Science Park Borås, Grants and Innovation Office, Borås INK, Drivhuset och holdingbolaget skapas en miljö där idéer från forskare, studenter och entreprenörer kan växa till nya lösningar och företag.

En resa genom innovation och utveckling

VD för Högskolan i Borås Holding AB är Erik Bresky, vars karriär länge rört sig i gränslandet mellan akademi, industri och innovation.

Under elva år arbetade han som VD för textila företag, både inom tillverkning och varumärkesdriven verksamhet. Därefter följde sju år som prefekt för Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. I dag leder han både Science Park Borås och Högskolan i Borås Holding AB, med fokus på innovation, utveckling och kommersialisering.

”Tiden går fort när man har roligt. Jag har haft förmånen att arbeta i roller som alla kretsat kring innovation och utveckling, med målet att bidra till en bättre värld,” säger han.

Parisavtalet 2015 och Agenda 2030 har varit viktiga ledstjärnor i hans arbete och gett en tydlig riktning åt visionen om hur forskning och innovation kan bidra till en mer hållbar framtid.

Att möjliggöra idéer i ett tidigt skede

För Erik Bresky är drivkraften i arbetet tydlig: att bidra till att idéer från akademin kan växa till lösningar som gör skillnad i samhället.

”Som entreprenöriellt lagd inom akademin blev det naturligt att arbeta med nyttiggörande, innovation och kommersialisering. Att i tidiga skeden kunna rådgiva och möjliggöra idéer från akademin – och sedan se embryon till nya lösningar växa till något som blir tillgängligt och kommersiellt – det är en sann förmån.”

Holdingbolagets roll i innovationssystemet är tydlig. Högskolan i Borås Holding fungerar i första hand som ett investeringsbolag i mycket tidiga skeden.

”Vi fyller en kritisk funktion genom att kunna gå in med kapital och affärsutvecklingsstöd när få andra aktörer är beredda att ta risk. För akademinära startups är det värdefullt att ha stöd från en aktör som både förstår forskningens logik och investerares krav.”

Samarbete i ett regionalt innovationssystem

I Borås finns inget eget innovationskontor vid lärosätet. I stället samarbetar Högskolan i Borås med Chalmers innovationskontor genom ett konsortium där flera lärosäten ingår.

Det innebär ett nära samarbete mellan innovationsrådgivare från högskolor i Borås, Väst, Skövde, Jönköping och Halmstad tillsammans med Chalmers.

”Genom konsortiet får vi både kompetensdelning och kontinuitet i arbetet. Samtidigt hade ett eget innovationskontor gett Högskolan i Borås större resurser och en ännu tydligare signal om satsningen på innovation och nyttiggörande.”

Saminvesteringar som stärker innovationen

En av de styrkor som Erik Bresky lyfter fram i det svenska systemet är samarbetet mellan universitetsholdingbolagen.

Saminvesteringar gör det möjligt att både sprida risk och stärka bolagen i deras tidiga utvecklingsfaser.

Ett exempel är samarbetet med Linköping Holding, där holdingbolagen tillsammans investerat och inkuberat bolagen Nano Textiles och LunaMicro.

”Det är idéer som vuxit fram ur akademin och som involverat studenter i etableringsfasen. Nu befinner de sig på spännande kommersialiseringsresor.”

Textil innovation i den gröna omställningen

Den gröna omställningen och ny lagstiftning – både nationellt och inom EU – skapar just nu stora möjligheter inom det textila området.

Här har Borås en särskild position.

”Vi ser många spännande prospekt växa fram inom den textila gröna omställningen. Det är ett område där nya affärsmöjligheter kommer uppstå – även om vi ännu inte vet exakt vilka.”

Genom Science Park Borås kan nya projekt initieras i samverkan mellan etablerade företag, startups, forskare och offentliga aktörer.

Det gör att innovationssystemet inte bara reagerar på förändring – utan också kan vara med och forma den.

En viktig roll i Sveriges innovationssystem

Universitetsholdingbolagen har funnits i över tjugo år och spelar en unik roll i det svenska innovationssystemet.

”Det är avgörande att det finns aktörer som investerar när ingen annan gör det, och som kan följa och stötta kommersialiseringsprocessen över tid,” säger Erik Bresky.

Samtidigt menar han att systemet fortfarande har potential att utvecklas.

”Holdingbolagen instiftades för cirka 20 år sedan, men satsningen har aldrig riktigt skalats upp. Vi behöver resurser – både för drift och investeringar – om vi ska kunna fortsätta göra det jobb ingen annan gör.”

Kraften i FUHS-nätverket

Som medlem i FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige är Högskolan i Borås Holding en del av ett nationellt nätverk där erfarenheter och kunskap delas mellan lärosäten.

”Det största värdet är erfarenhetsutbytet. Vi är ofta ensamma i våra roller på respektive lärosäte, och genom FUHS får vi både ett nätverk, möjligheter till samfinansiering och en gemensam röst.”

Blicken framåt

När Erik Bresky blickar framåt ser han ett innovationssystem där inflödet av idéer från akademin fortsätter att öka – särskilt inom områden kopplade till hållbar utveckling.

”Jag vill skapa förutsättningar för nya företag och etableringar inom den gröna omställningen. Jag är övertygad om att kommersiella avknoppningar från akademin kommer öka kraftigt de kommande åren.”

Om fem år hoppas han att holdingbolagen har en ännu starkare roll i systemet.

”Att holdingbolagen skapat reella förutsättningar för nya företag och att vi varit en central motor i innovationskraften bakom den gröna omställningen.”

Livskvalitet i rörelse

”För att må bra behöver jag balans. Jag har haft turen att ha en fantastisk familj – min fru, våra två döttrar och numera också ett barnbarn. Vi delar ett starkt intresse för träning. Jag mår helt enkelt bäst när jag får röra på mig.”

När arbetsdagen är slut är det ofta rörelse som ger energi.

Ett minne Erik Bresky gärna återvänder till är en löptur i skogen tillsammans med sin dotter.

”Jag berömde henne för att hon var stark, och hon svarade: ’Men pappa, du är ju 60 år och jag kan fortfarande inte springa ifrån dig.’ Det är dubbel glädje – känslan av att vara stark och att få dela något man älskar med sina barn, samtidigt som hon är så mycket bättre än mig i andra sporter.”Det är livskvalitet.”

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

I Värmlands innovationslandskap förvandlar Karlstads universitet kunskap till nytta

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Vid Karlstads universitet finns ett innovationssystem där forskning, entreprenörskap och samhällsnytta vävs samman. Håkan Spjuth är avdelningschef för Grants and Innovation Office och VD för Kau Holding AB – ett holdingbolag som genom tre dotterbolag driver arbetet med att förverkliga uppdraget: att omsätta kunskap i praktik och skapa verklig samhällsnytta.

I Värmland möts tradition och förnyelse. Regionen har länge varit en motor i svensk papper- och massaindustri, men har under de senaste decennierna utvecklats till ett modernt innovationskluster med spets inom digitalisering, skoglig bioekonomi, tjänsteinnovation och hållbar energi. Karlstads universitet spelar här en nyckelroll – både som kunskapsnav och som mötesplats där akademi, näringsliv och samhälle samverkar.

Kau Holding AB verkar genom tre helägda dotterbolag – Karlstads universitets Uppdrags AB, lett av Camilla Johannesson, Karlstads universitets Innovation AB, lett av Håkan Spjuth, och Karlstads universitets Samhällsnytta AB, lett av Johan Quist. Varje bolag har ett tydligt uppdrag inom universitetets innovations- och samverkansarbete. Tillsammans utgör dessa tre bolag en dynamisk helhet där idéer, kompetens och samhällsbehov möts.

Kopplingen mellan innovationskontoret och holdingbolaget är också tät, eftersom innovationskontoret är en del inom något som kallas Grants and Innovation Office (GIO) som också leds av Håkan Spjuth. Detta skapar en röd tråd mellan tidig idéutveckling och de strukturella resurser som krävs för att ta innovationer vidare ut i samhället. 

Från entreprenör till att forma framtidens innovationsmiljöer

Håkan har haft chefsroller i över tre decennier – varav de senaste sjutton åren vid Karlstads universitet, där han arbetat med forsknings-, innovations- och samverkansfrågor. Innan han klev in i akademin hade han en lång karriär inom näringslivet, främst i IT-branschen, både i stora globala koncerner och i mindre entreprenöriella bolag.

– ”Mellan 2000 och 2005 var jag delägare i ett startupbolag som etablerade verksamhet i både Karlstad och London, innan vi genomförde en lyckad exit till ett amerikanskt globalt bolag – en resa som var både lärorik och spännande, inte minst själva exitprocessen,” berättar han.

– ”Min drivkraft har hela tiden varit att bygga upp utvecklingsverksamheter baserat på nytta, möjligheter och behov. En ledstjärna har alltid varit att skapa de bästa möjliga teamen, där allas egenskaper och engagemang är avgörande för att verksamheten ska växa och lyckas.”

GIO, en nystart inom Karlstads universitet

Håkan Spjuth fick år 2010 uppdraget att bygga upp Grants and Innovation Office (GIO) – en nystart inom Karlstads universitet, som fram till dess saknade en struktur för forsknings- och innovationsstöd.

GIO har som uppdrag att stötta forskare och forskargrupper att utveckla sina strategier, planer och forskningsansökningar samt att nyttiggöra sin kunskap och forskningsresultat bl a genom att erbjuda stöd inom immaterialrätt, verifiering, avtal och kontakter med näringslivet. GIO stöttar även forskares individuella utveckling såväl som utvecklingen av en forskargrupp eller miljö.

– “När jag fick möjligheten att bygga upp Grants and Innovation Office var det ett enkelt beslut för mig. Det fanns inget forsknings- och innovationsstöd på Karlstads universitet då, så uppdraget handlade verkligen om att starta något från grunden – nästan som att etablera en startup inom den akademiska världen,” berättar Håkan Spjuth.

Kau Holding AB etablerades 2002 men verksamhetsmässigt tog det fart 2005 då dotterbolaget Kau Uppdrags AB bildades efter ett beslut inom Karlstads universitet att all uppdragsutbildningen skulle förmedlas via detta dotterbolag för att på så sätt skapa en strukturerad och strategisk inriktning av lärosätets uppdragsutbildningsverksamhet.

Kau Innovation AB bildades 2018 med fokus på att vara ett verktyg för lärosätets innovationsstöd som Grants and Innovation Office ansvarar för.

Kau Samhällsnytta AB bildades 2021 med uppdraget att nyttiggöra forskningsresultat och kunskap avseende samhällsutveckling och omställning inom i första hand den offentliga sektorn i Sverige.

Brobyggare mellan akademi och samhälle

Holdingbolagen och innovationskontoren spelar en avgörande roll som brobyggare mellan akademin och omvärlden. Deras styrka ligger i förmågan att röra sig sömlöst mellan olika system och kulturer, översätta forskning till konkret samhällsnytta och skapa värde för både individ, näringsliv och samhälle.

Ett tydligt exempel är Bioshare AB, som omvandlar traditionella kraftvärmeverk till flexibla bioraffinaderier med potential att förändra energisystemet i grunden. 

– ”Innovatören och forskaren Christer Gustavsson vid Karlstads universitet fick tidigt stöd från GIO och KaU Innovation AB – från idéutveckling och verifiering till bolagsbildning. Denna kombination av akademisk kompetens, affärsmässigt stöd och strategiskt tidiga insatser möjliggjorde att projektet kunde ta sina första avgörande steg. I dag har Bioshare utvecklats till ett framgångsrikt företag som skapar verklig samhällsnytta genom grön omställning och resurseffektiv teknologi.”

Han lyfter också fram den kraft som finns i det nationella samarbetet:
– ”FUHS och nätverket med innovationskontoren är otroligt värdefullt för erfarenhetsutbyte och för att vi ska kunna stötta varandra i utvecklingen av våra verksamheter. FUHS fyller dessutom en viktig roll som samlande aktör i dialogen med regeringen och andra nationella aktörer.”

Framåt ser Håkan en tydlig ambition: att ännu mer av universitetens forskning ska komma till nytta i samhället – både genom kommersialisering via startupbolag och genom partnerskap med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.
– ”Men det handlar också om det omvända,” tillägger han. ”Att vi blir ännu bättre på att fånga upp behov och utmaningar i samhället och låta dem bidra till att utveckla den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet.”

På det privata planet handlar livet för Håkan Spjuth mycket om familjen – men även jakt och fiske. Och välmåendet blir förstås ännu lite bättre när favoritlaget Arsenal vinner sina matcher.

Läs mer om Kau Holdings tre dotterbolag: 

https://www.kau.se/samhallsnytta

https://www.kau.se/samverkan/forsknings-och-innovationssamverkan/innovationssamverkan/karlstads-universitets

https://www.kau.se/samverkan/samverka-med-oss/skolsamverkan/karlstads-universitets-uppdrags-ab

Läs mer om Grants and Innovation Office (GIO): https://www.kau.se/forskning/forskningsstod/forskarstod/grants-and-innovation-office/om-grants-and-innovation-office

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Ansökan fortfarande öppen till IVA-listan 2026 – en satsning som synliggör framstående forskningsprojekt inom ingenjörsvetenskap med tydlig kommersialiseringspotential

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en fristående akademi som arbetar för att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt stärka näringslivets utveckling till nytta för samhället. Genom att samla ingenjörer, forskare, entreprenörer och ledare från näringsliv och offentlig sektor fungerar IVA som en oberoende bro mellan forskning, näringsliv och politik.

Nu är ansökan öppen till IVA-listan 2026 – en satsning som synliggör framstående forskningsprojekt inom ingenjörsvetenskap med tydlig kommersialiseringspotential.

OBS: Ansökningsperioden är 4–20 februari 2026.

IVA-listan riktar sig till forskare och forskarteam med bas inom ingenjörsvetenskap, gärna i tvärvetenskapliga projekt som adresserar komplexa samhällsutmaningar och stärker näringslivets konkurrenskraft. Urvalet görs av en kvalificerad beslutskommitté ur IVAs nätverk och listan publiceras under våren.

Genom nationell synlighet, tillgång till relevanta nätverk och skräddarsydda aktiviteter ger IVA-listan stöd i steget från forskningsgenombrott till konkret samhälls- och marknadsnytta.

Läs mer här: https://www.iva.se/publicerat/ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026/

40 miljoner till akademisk innovation – så stärks universitetens holdingbolag

Bilden är ett montage av bild , flagga och text

Den 27 januari 2026 publicerade Regeringskansliet beskedet om hur regeringens innovationssatsning på 40 miljoner kronor till lärosätenas holdingbolag fördelas. Därmed är det nu formellt fastslaget hur mycket respektive lärosäte tilldelas för att stärka holdingbolagens arbete med kommersialisering och nyttiggörande av akademisk forskning.

Klicka här för att läsa hur fördelningen blev.

Stärkt roll för holdingbolagen i innovationssystemet

I pressmeddelandet betonar regeringen att universitetens och högskolornas holdingbolag spelar en central roll i att koppla samman akademisk forskning med näringsliv och samhälle, och därigenom bidra till Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. De 40 miljonerna som avsätts under 2026 ska stärka holdingbolagens möjligheter att investera i forskningsbaserade bolag och stötta idéer i den tidiga, ofta avgörande, kommersialiseringsfasen.

I pressmeddelandet kan man läsa att satsningen är en del av regeringens bredare forsknings- och innovationspolitik, där 6,5 miljarder kronor avsätts för fri forskning och innovation av högsta kvalitet.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm lyfter i pressmeddelandet fram holdingbolagens betydelse för att forskning ska komma till nytta i samhället och för att stärka samarbetet mellan akademi och näringsliv.

Från kunskap till samhällsnytta

Regeringen beskriver lärosätenas holdingbolag som ett centralt verktyg i innovationssystemet – med uppdraget att omvandla akademisk kunskap till praktisk nytta. Med de extra medlen får holdingbolagen ökade förutsättningar att stötta kommersialisering, bygga bolag och bidra till att forskningsbaserade innovationer når marknaden.

För FUHS och dess medlemmar är beskedet ett tydligt erkännande av den roll som universitetsholdingbolagen spelar i Sveriges innovationssystem – som tidiga investerare, strategiska partners och långsiktiga möjliggörare av samhällsnytta.

FUHS kommer att fortsätta följa hur satsningen bidrar till stärkt kommersialisering, ökad samverkan och långsiktig effekt i hela det akademiska innovationslandskapet.

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

I hjärtat av Småland förvandlar Linnaeus University Development forskning till samhällsnytta

Evelina Mikaelsson och ett citat

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sverige har ett unikt innovationssystem vid sina lärosäten, där holdingbolag och innovationskontor utgör kärnan som möjliggör att nya kunskapsbaserade idéer kan växa, kommersialiseras och skapa samhällsnytta. Linnaeus University Development AB, med dotterbolaget Linnaeus Venture AB, är ett av Sveriges lärosätesanknutna holdingbolag som förvaltas av Linnéuniversitetet. Bolagets uppdrag är tydligt: att kommersialisera forskningsresultat och idéer från forskare, medarbetare och studenter – och därigenom bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Det är just i denna unika regionala miljö som Linnaeus University Development AB och dess dotterbolag Linnaeus Venture AB verkar. Där Kalmar och Växjö är mer än universitetsstäder – de utgör nav i en entreprenöriell region med spetskompetens inom bland annat skogsnäring, träindustri, digitalisering, mjukvarusystem och dataintensiv vetenskap. Många av Linnaeus University Development ABs satsningar är anpassade till dessa styrkeområden. Genom att investera i bolag som bygger på lokal kompetens, och samtidigt har potential att växa globalt, stärks den starka samarbetskultur som präglar regionen och bidrar till dess fortsatta utveckling.

Evelina Mikaelson är VDn som alltid drivits av utveckling, av att få saker att hända och se resultat. Med en bakgrund inom ekonomi och juridik har hon fått förmånen att ha chef- och ledarroller i spännande sammanhang, både privat och i offentlig sektor, i kommersiella miljöer såväl som organisationer med regerings- och samhällsuppdrag. Den röda tråden genom hennes yrkesliv har varit strategi, utveckling och innovation.

-”Linnaeus Venture är den första investeraren i idéer och forskningsresultat från Linnéuniversitetet. Vi investerar och erbjuder även strategisk rådgivning och affärsutveckling för att hjälpa forskare och idébärare att ta steget ut mot marknaden. Vi tror på innovation som förändringskraft. Framtiden är inte något vi väntar på – det är något vi skapar.”, säger hon. 

Att göra skillnad i den avgörande fasen


– ”Det som särskilt lockade mig hit var möjligheten att inte bara få vara med och bygga upp holdingbolaget, utan också att verka i den där extremt tidiga – men ofta avgörande – fasen av ett projekt. Det är just där vi kan göra verklig skillnad”, säger Evelina och fortsätter: 

-”Linnéuniversitetet är dessutom ett lärosäte med ett tydligt fokus på att vara en ’Change Maker’ – att ha modet att skapa förutsättningar för att idéer ska lämna skissbordet. Att agera i stället för att bara reflektera. Att våga sticka ut hakan, utmana det etablerade och bana väg för framtiden. Det resonerar starkt med mina egna värderingar. Det är just den kombinationen – av struktur, kreativitet och mod – som gör att jag verkligen uppskattar den miljö jag verkar i.”

För Evelina Mikaelson är drivkraften tydlig: det handlar om nyfikenhet och möjligheten att tillsammans med andra förverkliga idéer som gör skillnad och skapar samhällsnytta. Hon beskriver sitt arbete som en balans mellan vision och analys – att kombinera idéutveckling med affärsstrategier och noggranna analyser.

– ”Jag drivs av att få skapa nytta och värde i den intressanta skärningspunkt som finns mellan forskning, näringsliv och samhälle.”

Ett helhetsperspektiv – innovationskontor och holdingbolag i samspel

Holdingbolaget och innovationskontoret vid Linnéuniversitetet har ett nära samarbete och kompletterar varandra genom hela innovationsprocessen. LNU Innovation, universitetets innovationskontor, ger stöd i de tidiga faserna av innovationsresan – från idéutveckling till verifiering. Linnaeus Venture, som är en del av holdingbolaget, tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans utgör de universitetets innovationsstödssystem och skapar en helhetslösning som gör det möjligt för idéer att utvecklas och förädlas. Som ett led i detta samarbete lanseras snart Venture Track – ett gemensamt program för forskningsbaserad innovation.


– ”Det är väldigt viktigt att innovationskontoret och holdingbolaget arbetar i nära dialog och samarbete för att skapa synergier och nå maximal effekt. Tillsammans kan vi identifiera och stötta idéer i förädlingsresan. Det viktiga är att vi har en gemensam förståelse för målet – att skapa samhällsnytta av akademisk kunskap”, säger Evelina.

Hon beskriver innovationsarbetet som ett levande system, i ständig rörelse. – ”Vi lever i en dynamisk miljö. Det gäller att våga testa nya modeller, vara lyhörd inför förändring och varandra – och hela tiden utvärdera vad som kan göras bättre.”

Från forskning till bolag – exempel på framgångar

Linnaeus Venture befinner sig just nu i en expansiv fas i fråga om uppbyggnad av erbjudande och portfölj. De senaste tillskotten är Core-Oli-T AB och Re:Mine AB – två spännande bolag med stark forskningsgrund och stor framtidspotential.

Core-Oli-T utvecklar en plattformsteknologi baserad på antikroppar med potential att tidigt diagnostisera Parkinsons sjukdom – och på sikt stoppa sjukdomens utveckling. Re:Mine arbetar med återvinning av magnesium ur gruvavfall – en råvara av högt strategiskt värde.

– ”Här har vi två konkreta och tydliga exempel på hur avancerad forskning kan förvandlas till något som gör verklig skillnad för människor och samhället,” säger Evelina Mikaelson. ”Vi har otroligt mycket spännande på gång. Vi utvecklar portföljen, bygger långsiktiga och robusta strukturer för idéutveckling, förädling och bolagsbildning. Ambitionen är tydlig: vi ska vara en strategisk partner i att förverkliga lärosätets uppdrag och ta forskningsresultat ut i samhället – där de gör störst skillnad.”

Hon återkommer till de lärosätesanknutna holdingbolagens unika roll i Sverige:
– Vi är den första investeraren – den som vågar kliva in när andra väntar. Genom att återinvestera i ny kunskap och nya idéer skapar vi ett kretslopp där varje framgång blir startpunkten för nästa innovation. Det är så vi bygger framtid – på riktigt.”

Evelina ser en utveckling där universitetsholdingbolagen får en strategiskt viktig nyckelroll, med starkare koppling till samhällsutmaningar och ännu större genomslag.

– ” Med rätt verktyg – inte minst kapital – kan vi agera ännu kraftfullare, frigöra potentialen i svensk forskning och innovation och omsätta det i tillväxt och samhällsutveckling.

Kraft genom FUHS och nätverket

Som medlem i FUHS, Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige, värdesätter Linnaeus University Development AB nätverkets möjlighet till erfarenhetsutbyte och kontakter.

– ”Holdingbolagen är en självklar motor i lärosätenas innovationsarbete. Och jag hoppas att forskare, näringsliv och beslutsfattare ser oss som en naturlig partner och möjliggörare.”

Nyfikenhet som drivkraft

Det är också tydligt att hennes personliga drivkraft genomsyrar arbetet.
– ”Nyfikenheten och möjligheten att förverkliga idéer tillsammans med andra är det som ger mig energi. Jag älskar att kombinera det visionära med det analytiska”, säger hon.

När hon inte arbetar med att utveckla framtidens företag hittar man henne gärna på en motorcykel längs slingriga bergsvägar, på tennisbanan eller på resa för att upptäcka nya perspektiv.
– ”Oavsett om det är i jobbet eller privat handlar det om samma sak: att lära, förstå och växa.”

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

Från provrör till samhällsnytta – Stockholm University Ventures AB visar vägen

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Sveriges lärosäten spelar en central roll i innovationslandskapet, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans skapar förutsättningar för att akademisk kunskap ska bli till verklig nytta. I denna miljö är Stockholm University Ventures AB (SU Ventures) en nyckelaktör – med uppdraget att investera i och utveckla forskningsbaserade idéer så att de kan växa, kommersialiseras och nå ut i samhället.

Mona Wilcke, VD för SU Ventures, beskriver sin egen resa som nära besläktad med de innovationsresor hon idag får följa. Hon disputerade i naturvetenskap vid universitetet, arbetade inom industrin och återvände sedan till akademin för att ta sina egna forskningsresultat vidare till en startup.


– ”Den erfarenheten har gett mig ovärderlig insikt i vad som krävs för att utveckla akademisk kunskap till något som verkligen kommer till nytta i samhället.”

Redan som barn drömde hon om att bli uppfinnare – helst uppfinna en evighetsmaskin. Nyfikenheten på vad forskning kan leda till har aldrig lämnat henne, och i dag driver den henne i arbetet med att stötta forskare och entreprenörer i att se potentialen i sina idéer.


– ”Jag fascineras av innovationens kraft och de möjligheter den ger för att förbättra människors liv. Att få arbeta nära briljanta hjärnor vid ett världsledande universitet är en verklig förmån.”, säger hon och fortsätter;

-”Det som driver mig mest är möjligheten att visa forskare att det de har i sitt provrör kan bli något stort.”

SU Ventures kommer in i en senare fas av innovationskedjan – när innovationskontoret lagt grunden genom verifiering och validering. Då tar holdingbolaget vid och arbetar för att idéerna ska kunna skalas upp och kommersialiseras.

Samarbetet med innovationskontoret beskrivs som nära och fruktsamt, med gemensamma utvärderingar av projekt och täta dialoger.


– ”Vi kompletterar varandra både ämnesmässigt och kompetensmässigt. Vi har gemensamma utvärderingar av projekt, till exempel kring Proof of Concept-finansiering och IP-frågor.

Mona Wilcke ser balansen mellan holdingbolag och innovationskontor som avgörande för framgången i innovationsarbetet. Eftersom akademin är en levande och föränderlig miljö, menar hon att kunskapen om innovationssystemet ständigt behöver förnyas.

– ”Vi måste gemensamt arbeta mer med att synliggöra vårt erbjudande och bedriva mer uppsökande verksamhet för att nå ut till fler forskare och idébärare.”

Aktivt ägarskap och korsbefruktning

Holdingbolaget är särskilt stolta över sitt aktiva ägarskap, där man inte bara investerar utan också engagerar sig i styrelsearbete och kapitalanskaffning för sina bolag. 

– ”Jag är stolt över att vi kan erbjuda våra innovationsprojekt den gedigna kompetens som finns samlad hos oss på holdingbolaget och innovationskontoret – en kombination av forskningserfarenhet och entreprenörskap. Jag är också stolt över att vi är så extremt närvarande i bolagen vi investerar i, till exempel genom styrelsearbete och aktiv kapitalanskaffning. Det gör att vi verkligen kan bidra till deras framgång.”

Just nu satsar man dessutom på att skapa korsbefruktning mellan portföljbolag och pågående innovationsprojekt – bland annat genom gemensamma luncher där forskare och entreprenörer möts för erfarenhetsutbyte.

– ”Det är ett sätt att skapa lärande mellan forskare, entreprenörer och olika branscher. Vi vill bygga en kultur där idéer möts och utvecklas tillsammans.”

En nyckelspelare i innovationssystemet

Med 16 års erfarenhet i branschen har Mona Wilcke sett hur rollen som ett lärosätesanknutet holdingbolag har utvecklats. Idag finns många externa aktörer, men få är så nära forskningen som dessa holdingbolag.
– ”Vi har en helt unik roll genom vår närhet till akademin. Vi förstår forskarnas språk och drivkrafter – och kan möta dem där de är.”

Framåt tror hon att de lärosätesanknutna holdingbolagen kommer att spela en avgörande roll i att hjälpa forskare att navigera i den tekniska omvandling som bland annat AI för med sig. Men för att lyckas krävs långsiktigt riskvilligt kapital och tydligare stöd från politiken.


– ”Idag vet våra politiker och beslutsfattare att vi är en nyckelspelare i att omvandla forskning till samhällsnytta. Vi behöver dock få rätt förutsättningar och resurser för att kunna stödja innovationer med potential att förändra världen – och det kräver långsiktigt riskvilligt investeringskapital och utökade resurser för det stöd och den förståelse som ligger i vårt uppdrag.”

Gemenskap och kraft genom FUHS

Hon lyfter också värdet av FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige – som en mötesplats för erfarenhetsutbyte och gemensamma diskussioner.
– ”FUHS ger oss både en starkare röst och en trygg gemenskap. Det arbetet är ovärderligt.”

Blicken framåt

Drömmen de kommande åren är att bygga en ännu starkare innovationsmiljö och öka tillgången till riskkapital, särskilt för deeptech-projekt som möter framtidens stora samhällsutmaningar.
– ”Jag tror vi står inför ett paradigmskifte – inte minst genom AI-revolutionen. Holdingbolagen kommer att spela en viktig roll i att hjälpa forskare navigera i den nya tekniska verkligheten. 

– Jag hoppas att vi inom fem år når ut med ännu fler nya bolag och att forskare, näringsliv och beslutsfattare fortsätter att bekräfta vilket ovärderligt stöd vi var i detta arbete. Att vi hjälpte dem att ta sina idéer hela vägen ut i verkligheten.”

När hon inte arbetar med att utveckla innovationer ägnar Mona Wilcke sig åt att fördjupa sig i framtidstrender – och nyfiket fundera över vad som väntar runt hörnet.
– ”En evighetsmaskin kanske?”


Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. 

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index. 

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan.  Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning. 

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer. 

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta. 

Ny fond ska accelerera forskningstung innovation

Tre av FUHS medlemmar – KTH Ventures AB, Karolinska Institutet Holding AB och SU Holding AB – lanserar nu, genom Trio Impact Invest AB, en ny investeringsfond som ska stötta forskningsdrivna deeptech-bolag i tidiga skeden. Fonden medfinansieras av Tillväxtverket, Europeiska regionala utvecklingsfonden och privata investerare.

Den nya fonden, som nu gjort sin första stängning, ska investera i forskningsdrivna startups som omvandlar banbrytande vetenskap till samhällsnytta och global påverkan. Fonden adresserar ett kritiskt finansieringsgap i de allra tidigaste faserna av forskningsintensiva bolag.

Läs mer om den nya fonden här: https://www.trioimpactinvest.se/en/nyheter/

Tidig insyn i framtidens teknik

Genom sina kopplingar till tre av Sveriges ledande universitet följer fonden lovande forskningsprojekt under flera år innan de blir bolag – vilket ger en unik inblick i vilka teknologier och team som har störst chans att lyckas. Den forskningsnära positionen gör det också möjligt att hantera risker långsiktigt och hållbart.

Trio Impact Invest bygger vidare på den samlade erfarenheten hos de tre holdingbolagen, som har ett starkt nätverk av samarbetspartners.

Ett starkt samarbete inom Stockholm Trio

Bakgrunden till Trio Impact invest är Stockholm Trio som är en allians mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet och bildades för att stärka den internationellt ledande forsknings- och utbildningsmiljön i Stockholmsregionen.

Trio Impact Invest väntas presentera sina första investeringar inom kort – med ambitionen att bli en katalysator för Sveriges mest lovande deep tech-innovationer.

Framtiden bromsas av gamla regler – nu krävs skattereform för startups

Sverige har ett av världens mest forskningsintensiva innovationsekosystem – men många startups stängs ute från de skatteverktyg som är tänkta att stötta dem. I två aktuella remissvar från SISP – Swedish Incubators & Science Parks och FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige visar aktörerna bakom Sweden Startup Nation hur regelverken kan moderniseras för att möta verkligheten i dagens innovationsmiljöer.

En av målsättningarna med Sweden Startup Nation är att bli en ny specifik remissinstans för frågor som har påverkan på förutsättningarna för svenska startups och scaleups och fortsätta samverka med de aktörer och branschorganisationer som arbetar med dessa frågor.

Tidigare i maj lämnade Swedish Incubators & Science Parks (SISP) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS) in varsitt remissvar på SOU 2025:3 – Skatteincitament för forskning och utveckling. Båda pekar på samma problem: att dagens regler är för krångliga, felkalibrerade – och i praktiken stänger ute just de bolag som Sverige säger sig vilja stötta.

Startupfilter – för ett rättvisare regelverk

Ett centralt förslag från både SISP och FUHS är att införa ett startupfilter eller SME- och startupfilter. Det handlar om ett tolkningsperspektiv där regelverk som FoU-avdrag och expertskatt anpassas efter verkligheten i små, forskningsintensiva bolag – snarare än att utgå från storbolag eller akademisk struktur.

“Startups arbetar iterativt, ofta utan formella projektstrukturer eller traditionell dokumentation. Då måste även lagstiftning och tillämpning återspegla det.”

Båda organisationerna föreslår att startupfilter bör inkludera:

  • Möjlighet till alternativ dokumentation, som kod, testdata, prototyploggar eller intyg från innovationsstödjande aktörer.
  • Anpassad bevisbörda och tolkning beroende på bolagets ålder, storlek och verksamhetskaraktär.
  • Ett helhetsperspektiv i myndighetsbedömningar där innovationsintention och kommersialiseringspotential väger tungt.

FUHS lägger särskild vikt vid att filterperspektivet bör kombineras med ett förenklat, digitalt snabbspår för startups vid ansökningar om såväl FoU-avdrag som expertskatt.

Expertskatten träffar fel – och missar spetskompetens

Båda remissvaren pekar ut expertskattens lönekrav som en central barriär för startups att rekrytera internationell nyckelkompetens. FUHS föreslår att gränsvärden bör anpassas utifrån personaloptionsregelverkets logik, vilket innebär att bedömningen bör bygga mer på strategiska roller, delägarskap och långsiktiga incitament än på månadslön.

“Många forskningsgrundare tar inte ut lön – men bygger bolag som bär hela vår framtida industri.”

Andra gemensamma förslag är:

  • Att slopa kravet på att experten inte får ha bott i Sverige de senaste fem eller tio åren.
  • Att bredda målgruppen så att även postdocs, gästforskare och ingenjörer omfattas.
  • Att införa ett särskilt snabbspår för startups, med enklare ansökningar och tydligare kriterier.

En annan syn på förutsägbarhet

Både SISP och FUHS motsätter sig utredningens beslut att avstå från att införa förhandsbesked i FoU-avdraget. Båda föreslår istället att förhandsbesked – eller åtminstone icke-bindande rådgivning – bör erbjudas specifikt till mindre bolag, för att sänka trösklarna och undvika feltolkningar.

FUHS kompletterar med förslag på att innovationskontor vid lärosäten bör kunna fungera som expertrådgivare till Skatteverket, för att bidra med kompetens i bedömningen av vad som utgör FoU i startups.

Ett konkret exempel på SSNs systempåverkan

Detta samarbete mellan aktörerna kommer växlas upp ytterligare genom det systemförändrande arbete som Sweden Startup Nation samlar och stärker utifrån sitt arbete för landets entreprenörer. Genom att formulera gemensamma behov, konkretisera hinder och föreslå lösningar bidrar vi till att framtidens bolag får ett innovationsekosystem som faktiskt fungerar.

“Vi vet vilka justeringar som krävs – nu behöver vi lagstiftning som speglar startupbolags verklighet.”

Välkommen till ett lunchseminarium den 5 juni om EU:s nya startup- & scaleupsstrategi

EU:s nya strategi för startups och scaleups är här – och den markerar ett skifte. Med siktet inställt på att skapa ett mer samordnat, kraftfullt innovationsklimat i Europa, påverkar strategin allt från kapitalförsörjning och internationell expansion till regelverk och offentlig upphandling.

Men vad betyder detta i praktiken – för svenska startups, investerare, innovationsfrämjare och beslutsfattare?

Välkommen till ett panelsamtal där vi samlar nyckelpersoner från EU, Sverige och näringslivet för att diskutera:
1. Vad innehåller strategin – och varför lanseras den nu?
2. Hur kan vi i Sverige positionera oss för att dra nytta av den?
3.Vad saknas fortfarande för att Europa ska bli en ledande startupkontinent?

📅 Datum: 5 juni 2025
⏰ Tid: 11:30–13:00(lunchwraps serveras 11:30, seminariet börjar kl 12:00)
📍 Plats: KTH, Teknikringen 1, 114 28 Stockholm

👉 Anmäl dig här

Observera att antalet platser är begränsade och anmälan sker enligt principen först till kvarn.
Detta är ett tillfälle för dig som jobbar i startups och scaleups, med innovation, policy,  eller investeringar att få koll på läget – och påverka det som kommer.