SEB-stipendiat 2025: Hugo Boccara om året som följde

Bilden är ett montage. Bild på Stipendiaten i artikeln.

Vad hände sen?

När Hugo Boccara tilldelades SEB Innovationsstipendium 2025 befann sig Korall i ett kritiskt skede. Kapitalet började ta slut samtidigt som bolaget arbetade vidare med att utveckla sin teknik för att fånga in koldioxid direkt från luften. Stipendiet gav teamet värdefull tid – och blev samtidigt ett viktigt kvitto på att någon utanför bolaget trodde på både tekniken och entreprenörerna bakom den.

Ett år senare har Korall tagit flera steg framåt. Bolaget har säkrat ytterligare finansiering, flyttat in i egna labb- och kontorslokaler på Sahlgrenska och arbetar nu mot nästa tekniska milstolpe: att nå TRL 5 och därefter kunna installera mindre pilotanläggningar hos kunder.

Hugo har en Industrial Management & Production Engineering och en M.Sc. i Entrepreneurship & Business Design från Chalmers tekniska högskola. Han driver Korall på heltid – en startup och spin-off från Chalmers som bygger vidare på forskningsresultat och en patenterad så kallad liquid DAC-teknik, Direct Air Capture, för att fånga in koldioxid direkt från luften.

”Stipendiet gav oss den extra tid vi behövde”

För Hugo och Korall kom stipendiet vid en tidpunkt då varje extra månad gjorde skillnad. Bolaget höll på att få slut på kapital, samtidigt som tekniken behövde fortsätta utvecklas.

– Stipendiet betydde otroligt mycket eftersom vi just då höll på att få slut på pengar. Det blev också en boost för självförtroendet att någon extern trodde på oss, berättar Hugo.

Tiden som finansieringen skapade blev avgörande. Under de efterföljande månaderna lyckades Korall säkra ytterligare kapital och fortsätta utvecklingen.

– Genom de ytterligare månaderna vi fick på oss lyckades vi senare säkra mer finansiering och ta många steg framåt i vår utveckling.

Men betydelsen handlade inte bara om finansiering. Att få stipendiet och uppmärksammas offentligt gav också bolaget möjlighet att nå ut bredare.

– Det var mycket betydelsefullt att få erkännandet offentligt. PR som detta är en enorm boost både för självförtroendet och för projektets möjlighet att nå nya målgrupper.

Från Chalmers-spin-off till egna labb

En av årets tydligaste milstolpar har varit flytten till egna lokaler på Sahlgrenska. Korall har nu både eget laboratorium och egna kontorsytor, vilket har skapat helt andra förutsättningar för den tekniska utvecklingen.

– Numera har vi helt egna labb och kontor, vilket har gjort mycket för våra möjligheter att utveckla tekniken, säger Hugo.

För teamet markerar flytten också ett viktigt steg i bolagsresan.

– Eftersom vi är en spin-off från Chalmers känns det äntligen som ett riktigt företag nu när vi har egna lokaler.

Koralls teknik bygger på många års forskning och syftar till att utveckla en skalbar lösning för infångning och lagring av koldioxid. Genom bolagets liquid DAC-teknik fångas koldioxid direkt från den omgivande luften – med målet att skapa nya lösningar för industriella aktörer som behöver minska sina utsläpp.

När omvärlden förändras måste erbjudandet utvecklas

Att bygga ett forskningsbaserat greentechbolag innebär samtidigt att förutsättningarna hela tiden förändras. För Korall har den största utmaningen under året inte bara handlat om den egna teknikutvecklingen, utan också om förändringar i omvärlden.

– Det ingår lite i att driva startup att nya utmaningar dyker upp hela tiden. Den största utmaningen för oss handlar om omvärldsläget, säger Hugo.

Eftersom Korall verkar inom greentech påverkas bolaget av hur investeringar och intresse för den gröna omställningen utvecklas.

– Just nu befinner sig området lite i en svacka. Då får vi försöka anpassa vårt erbjudande så att vi löser fler problem än bara klimatpåverkan.

Det innebär att bolaget behöver fortsätta utveckla både tekniken och sitt kommersiella erbjudande – och identifiera fler värden för framtida kunder.

Nästa steg: TRL 5 och piloter hos kund

Nu ligger fokus på att ta nästa tekniska kliv. Koralls mål är att nå Technology Readiness Level, TRL, 5 – en nivå där tekniken kan valideras i en relevant miljö – för att därefter kunna installera mindre pilotanläggningar hos kunder.

– Vårt nästa steg är att ta tekniken till TRL 5 för att sedan kunna installera mindre piloter ute hos kund, säger Hugo.

För att nå dit krävs samtidigt ytterligare finansiering.

– Vi jobbar nu dygnet runt med att säkra finansiering från både offentliga aktörer och riskkapital.

Arbetet med kapitalanskaffning blir därmed nära sammanlänkat med nästa fas av den tekniska utvecklingen. Målet är att kunna ta tekniken från dagens utvecklingsstadium till tester närmare de miljöer där lösningen så småningom ska användas.

Hugos tre råd till årets stipendiater

Efter året med Korall har Hugo tre tydliga medskick till nästa generation stipendiater – och till andra studenter, forskare och entreprenörer som vill ta en forskningsbaserad idé vidare.

– Var väldigt ärlig i ansökan och våga prata om de svåra utmaningarna och vad som driver dig.

– Tro på din idé. Om du inte själv gör det kommer juryn inte göra det.

För Hugo och Korall blev SEB Innovationsstipendium mer än ett ekonomiskt tillskott. Det gav bolaget tid i ett avgörande läge, stärkte självförtroendet och skapade ytterligare synlighet för projektet. Ett år senare har Korall egna labb, ytterligare finansiering bakom sig och siktet inställt på nästa steg – att ta tekniken närmare piloter i verkliga kundmiljöer.

Namn och utbildning
Hugo Boccara, Industrial Management & Production Engineering och en M.Sc. i Entrepreneurship & Business Design, Chalmers tekniska högskola

Holdingbolag/innovationsmiljö
Chalmers Ventures

Bolagsnamn
Korall

Innovation
Korall utvecklar en patenterad så kallad liquid DAC-teknik, Direct Air Capture, för att fånga in koldioxid direkt från den omgivande luften. Tekniken bygger på forskningsresultat från Chalmers och utvecklas med målet att skapa en skalbar lösning för infångning och lagring av koldioxid och därigenom bidra till den gröna omställningen inom industrin.

Om SEB Innovationsstipendium – en del av SEB Entreprenörstrappan

SEB Innovationsstipendium är ett långsiktigt samarbete mellan FUHS och SEB, skapat för att ge unga talanger möjlighet att bidra till utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential. Stipendiet delades ut för första gången 2025 och finansieras av SEB:s Utvecklingsstiftelse.

Stipendiet riktar sig till entreprenöriellt drivna nyutexaminerade studenter och doktorander från svenska lärosäten. Varje stipendiat är knuten till ett innovationscase eller startup-bolag och nomineras genom universitetens holdingbolag.

SEB:s Innovationsstipendium är en del av SEB Entreprenörstrappan – bankens ekosystem för entreprenörer, där olika samarbeten, nätverk och initiativ samlas för att stötta entreprenörer i olika faser av sin utvecklingsresa.

Läs mer om SEB Entreprenörstrappan här:
seb.se/foretag/foretagsfaser/starta/vara-samarbeten-for-ett-starkare-foretagsklimat

Läs mer om SEB Innovationsstipendium här:
fuhs.se/stipendie-seb/

29 september, 2026

Bredden som styrka – så bygger Örebro universitet Holding innovation från flera forskningsområden

Montage av bild och text. På foto: Helena Melander Bergström. Artikel om FUHS-medlem Örebro universitet Holding.

Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.

Vid Örebro universitet finns ett innovationssystem där forskningsbaserade idéer får möjlighet att utvecklas hela vägen från tidig idé till innovation, bolag och samhällsnytta. Här verkar Örebro universitet Holding AB, grundat 2012, med uppdraget att nyttiggöra och kommersialisera idéer och innovationer sprungna ur universitetets forskning och utbildning.

Örebro universitet är ett bredduniversitet, och det avspeglas också i holdingbolagets verksamhet. Här möts innovationer från en rad olika forskningsområden – med allt från AI och robotik till medicin, kemi, biologi och samhällsvetenskap.

I centrum för arbetet står Helena Melander Bergström, VD för Örebro universitet Holding. Hennes egen väg till innovationssystemet började i naturvetenskapen.

Från organisk kemi till innovation och ledarskap

Helena beskriver sig själv som naturvetare i grunden, med en ständig nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop – från de små systemen i en cell till de stora perspektiven i hela universum.

Efter en licentiatexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet började hon sin karriär som patentingenjör på Patent- och registreringsverket, där hon framför allt arbetade med patentansökningar inom läkemedelsområdet. Så småningom blev hon chef för enheten för bioteknik och senare även för verksamheter inom mekanik och kemi.

Det var där intresset för ledarskap och människors drivkrafter började ta allt större plats.

– Jag trivs som bäst när jag kan skapa förutsättningar för både människor och idéer att växa. Det som driver mig är att se potential utvecklas till resultat – oavsett om det handlar om medarbetare som växer i sina roller eller idéer som blir till innovationer, företag eller lösningar som gör verklig skillnad i samhället.

För att bredda sina kunskaper studerade Helena affärsmannaskap vid Lunds universitet. Utbildningen väckte en ny nyfikenhet: hon ville komma närmare innovationerna, affärerna och människorna bakom idéerna.

Vägen ledde henne så småningom till Örebro universitet, först som innovationsrådgivare vid innovationskontoret och några år senare till rollen som VD för Örebro universitet Holding.

Ett sammanhängande stöd från idé till bolag

Örebro universitet Holding har genom åren byggt upp en bred verksamhet och en portfölj med bolag från flera forskningsområden.

Helena pekar på modet att pröva nytt, inkludering och starka samarbeten – både lokalt och nationellt – som några av nycklarna till utvecklingen.

En särskild styrka är närheten mellan holdingbolaget och innovationskontoret.

Örebro universitet Holding driver innovationskontoret på uppdrag av universitetet och är samtidigt en av fyra noder i Innovationskontoret Fyrklövern. Innovationskontoret fungerar ofta som den första kontakten för forskare, anställda och studenter som vill undersöka potentialen i en idé. Där erbjuds bland annat rådgivning, verifieringsstöd och vägledning.

När idéerna har mognat kan holdingbolaget bidra vidare med affärsutveckling, investeringar och stöd i kommersialiseringsprocessen. Den regionala inkubatorn Inkubera är ytterligare en viktig del av stödet för flera av bolagen.

Tillsammans skapas en kedja där olika kompetenser och verktyg kan sättas in vid olika delar av innovationsresan.

– Holdingbolagens och innovationskontorens uppdrag är centrala för att stötta våra forskare i den ofta krokiga resan till kommersialisering. Det är en utmanande resa som kräver engagemang från våra forskare, och närheten till stödet är därför A och O för effektiva processer i hela landet.

Social innovation som fått nationell spridning

Innovationsarbetet vid Örebro universitet handlar inte bara om traditionell kommersialisering.

Ett område som Helena särskilt lyfter fram är Social Impact Lab, SoIL, som grundades 2017 och har utvecklats till en innovationsmiljö och ett idéutvecklingsprogram för samhällsnyttiga idéer med fokus på välfärdsfrågor och sociala utmaningar.

Sedan starten har 51 deltagare fått möjlighet att utveckla och pröva sina idéer inom programmet. Konceptet har fått nationell spridning och även väckt internationell uppmärksamhet.

Ett av exemplen som vuxit fram ur miljön är Dans för Hälsa, som fått stor spridning i hela landet och även utanför Sveriges gränser.

SoIL speglar samtidigt bredden av de idéer vi möter: nyttiggörande behöver inte alltid börja med en färdig teknisk produkt. Det kan lika gärna handla om en metod, en ny modell eller en idé som möter en konkret samhällsutmaning.

Från antivirala peptider till AI-baserade körprov

Samma bredd syns i holdingbolagets portfölj.

Här finns flera forskningsbaserade Life Science-bolag. Virenc utvecklar antivirala peptider med potential att verka brett mot virus. Spixia Biotechnology arbetar med utveckling av ett vaccin mot klamydia och Neericor utvecklar en lösning för att stoppa blödningar hos patienter som behandlas med dubbel trombocythämmande behandling, DAPT.

Men portföljen sträcker sig också långt utanför Life Science.

Under förra året investerade holdingbolaget i QT-PIE, ett bolag som utvecklar ett automatiserat körprovssystem med AI-teknik. Innovationen uppmärksammades internationellt när den tog plats på TIME Magazines lista över 2025 års bästa innovationer.

– Det är fantastiskt att få följa alla dessa forskningsidéer hela vägen från idé, via verifieringar till utvecklat koncept och bolagsstart.

För Helena är det också just kombinationen av forskning, människor och möjligheten att skapa konkret förändring som gör arbetet meningsfullt.

Närheten är en styrka – inte ett problem

Förväntningarna på universitetens samverkansuppdrag har ökat. Samtidigt har förståelsen för kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat stärkts inom akademin.

Helena ser utvecklingen som positiv.

Men när diskussionen handlar om hur Sveriges innovationssystem bör organiseras framöver vill hon samtidigt slå vakt om en viktig princip: närheten till forskarna och den lokala miljön.

– Det pratas mycket om centralisering, men jag är övertygad om att närheten till innovationsstödet är avgörande för Sveriges framgång. Att stärka kulturen och bygga förtroende gör man lokalt, utifrån den miljö och de förutsättningar man befinner sig i.

Det betyder inte att varje lärosäte ska arbeta isolerat. Tvärtom ser Helena en stor potential i att stärka samarbetet mellan lärosäten, nyttja nationella spetsmiljöer bättre och dela kompetens över hela landet.

– Vi kan stärka vårt samarbete nationellt och nyttja de spetsmiljöer som finns mer – och samtidigt behålla den lokala förankringen.

Sverige behöver bli bättre på att vara första kund

När Helena blickar framåt finns ytterligare en fråga som hon vill lyfta till politiker och beslutsfattare.

Sverige är bra på att finansiera forskning och utvecklingsprojekt. Men när en innovation väl ska ut på marknaden uppstår ett nytt hinder.

– Det offentliga Sverige – regioner, kommuner och statliga verksamheter – är duktiga på att finansiera både forsknings- och utvecklingsprojekt. Men våra startupbolag fastnar ofta i att regioner, kommuner och staten är svårare att ha som som första kunder. Detta trots att innovationerna ofta är ämnade att lösa problem i just dessa verksamheter.

Konsekvensen kan bli att svenska forskningsbaserade bolag söker sig utomlands för att hitta sina första kunder, trots att innovationerna har utvecklats för att lösa behov som finns även här.

För ett innovationssystem som vill skapa samhällsnytta räcker det därför inte att finansiera själva utvecklingen. Det behöver också finnas vägar in på marknaden.

En bro mellan forskning, kapital och marknad

Framåt tror Helena att universitetsholdingbolagen kommer att få en ännu viktigare roll när Sverige behöver stärka både innovationskraft och internationell konkurrenskraft.

Behovet av kunskapsdriven innovation ökar – och holdingbolagen sitter på erfarenhet som har byggts upp under många år av arbete i den mest komplexa delen av innovationskedjan.

– Vi har genom de år vi varit verksamma byggt upp en enorm kunskap och erfarenhet som nu kan komma till nytta när Sverige växlar upp.

Hon beskriver holdingbolagen som brobyggare mellan forskning, kapital och marknad – aktörer som kan förstå både akademins förutsättningar och den kommersiella verklighet som innovationerna så småningom måste möta.

Ambitionen är tydlig:

– Jag hoppas att forskare, näringsliv och beslutsfattare ser universitetsholdingbolagen som självklara möjliggörare för innovation. Att de uppfattar oss som professionella partners som bidrar till att omvandla kunskap till tillväxt, konkurrenskraft och samhällsnytta.

Kraften i ett nationellt nätverk

Just därför spelar också FUHS en viktig roll för Örebro universitet Holding.

Genom föreningen möts holdingbolagen kring gemensamma frågor, delar erfarenheter och kunskap och kan tillsammans driva den nationella agendan för lärosätesanknuten innovation.

– FUHS spelar en viktig roll dels för att samla oss kring holdingbolagens nationella agenda, dels för att fungera som ett nätverk där vi kan dela erfarenheter och kunskap.

Det nationella samarbetet och den lokala närheten blir därmed inte motsatser, utan två delar av samma system.

Att ge människor och idéer möjlighet att växa

När Helena talar om framtiden återkommer hon till samma drivkraft som har följt henne genom yrkeslivet: möjligheten att skapa rätt förutsättningar för utveckling.

Hon hoppas kunna bidra till att ännu fler idéer från universitetets forsknings- och utbildningsmiljöer når ut i samhället – och att fler framgångsrika företag får möjlighet att växa fram ur akademin.

För henne gäller samma princip i ledarskapet som i innovationsarbetet.

Rätt förutsättningar kan frigöra potential.

När arbetsdagen är slut hittar Helena sin egen återhämtning i naturen, tillsammans med familj och vänner och genom att upptäcka nya miljöer. Hon inspireras av människor som vågar tänka annorlunda – något som ger både energi och nya perspektiv.

Kanske är det också en ganska träffande beskrivning av arbetet inom innovation.

Att vara nyfiken på vad som finns runt nästa hörn – och skapa förutsättningarna för att våga ta reda på det.

Om Örebro universitet Holding

Örebro universitet Holding grundades 2012 och investerar i forskningsbaserade bolag med potential att skapa samhällsnytta. Tack vare lärosätets starka forskning inom AI och robotik kommer många av forskarföretagen från den datavetenskapliga miljön, men här grundas även företag från medicin, kriminologi, kemi, biologi, biomedicin, måltidsvetenskap, maskinteknik och pedagogik.

Om FUHS

FUHS samlar Sveriges lärosätens holdingbolag och utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. Holdingbolagen är en del av Sveriges särskilda innovationssystem vid universitet och högskolor och har i uppdrag att bidra till att kunskap och forskningsresultat kan nyttiggöras och utvecklas till innovationer som skapar samhällsnytta.

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå med strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt omkring 3–4 procent av BNP i forskning och utveckling och tillhör världens ledande innovationsnationer enligt globala index.

Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan. Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning.

FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer.

Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.

24 augusti, 202624 augusti, 2026

SEB-stipendiat 2025: Nathan van Wyk om året som följde

Vad hände sen?

När Nathan van Wyk tilldelades SEB:s Innovationsstipendium befann sig Re:Mine i ett avgörande utvecklingsskede. Ett år senare har projektet tagit flera viktiga steg framåt: en pilotreaktor har byggts, styrsystemet har utvecklats och samarbeten med stora internationella industriföretag har etablerats. Nu ligger fokus på att slutföra pilotanläggningen, testa fler typer av industriavfall och säkra finansiering för nästa fas.

Nathan har en doktorsexamen i mikrobiologi och ekologi från Linnéuniversitetet samt en masterexamen i växtbioteknik från Stellenbosch University i Sydafrika. Genom sin forskning har han utvecklat en innovativ och patentsökt process för att återvinna magnesium ur gruvavfall. Ambitionen är att skapa en cirkulär lösning där industriavfall omvandlas till nya, värdefulla resurser.

”Stipendiet gav oss både resurser och momentum”

Stipendiet kom vid en viktig tidpunkt i Re:Mines utveckling. Det ekonomiska stödet gjorde det möjligt att snabbare gå vidare till prototypfasen och köpa in kostsamma analystjänster som projektet annars inte hade haft möjlighet att bekosta.

– Stipendiet gjorde det möjligt för oss att gå in i prototypfasen mycket snabbare. Erkännandet ökade också projektets synlighet och öppnade dörrar till värdefulla diskussioner med potentiella samarbetspartner och intressenter. Det gav oss både de resurser och det momentum som behövdes för att utveckla och validera konceptet, berättar Nathan.

Stödet gav honom samtidigt möjlighet att fokusera mer på affärsutvecklingen utan att omedelbart behöva lägga all kraft på att söka ytterligare finansiering.

– Att få SEB Innovationsstipendium har hjälpt min entreprenörsresa både genom finansieringen och genom den trovärdighet som stipendiet ger. Det har gjort det möjligt för mig att fokusera på att utveckla verksamheten och har påskyndat våra framsteg.

En pilotreaktor på 200 liter

En av de viktigaste milstolparna under året är utvecklingen av Re:Mines pilotreaktor. En reaktor med en kapacitet på 200 liter har till stora delar byggts och tillhörande styrsystem har utvecklats.

– En milstolpe som särskilt sticker ut är färdigställandet av vår prototypreaktor, säger Nathan.

Re:Mine har dessutom fått kontakt med flera stora multinationella företag som ser potential i processen. Ett avtal har ingåtts om att testa utvalda typer av avfall, vilket innebär att tekniken nu kan utvärderas med material från verkliga industriella miljöer.

– Att flera stora internationella företag har sett värdet i processen bekräftar att vi rör oss i rätt riktning. Det har också gett oss viktiga data inför nästa utvecklingsfas.

Även den administrativa delen av verksamheten har stärkts. Re:Mines ekonomi har stabiliserats och det ekonomiska arbetet har lagts ut på en extern tjänsteleverantör. Nästa organisatoriska steg är att rekrytera en vd som kan leda arbetet med investeringar, kommersiella partnerskap och fortsatt tillväxt.

Från forskare till entreprenör

För Nathan har året inte enbart handlat om att utveckla tekniken. Han har också behövt utvecklas i rollen som entreprenör.

Arbetet med Re:Mine har gett honom större förståelse för hur ett forskningsbaserat projekt kan förberedas för marknaden – från kapitalanskaffning och investerarkontakter till marknadsföring, planering och ekonomisk styrning.

– Jag har tagit stora steg i entreprenörsvärlden och lärt mig mer om hur man attraherar investeringar och för dialog med intresserade industripartner. Jag har också stärkt min förståelse för grundläggande affärsområden som planering, marknadsföring och ekonomisk förvaltning.

En viktig del av utvecklingen har också varit att lära sig hantera de utmaningar och bakslag som är en naturlig del av innovationsprocessen berättar Nathan.

Kompetensen runt projektet har varit avgörande

Liksom många forsknings- och innovationsprojekt har Re:Mine mött utmaningar kopplade till finansiering, teknisk utveckling och patentering.

För att ta sig vidare har Nathan arbetat nära Re:Mines styrelse och rådgivare. Deras erfarenhet har varit viktig för att prioritera rätt aktiviteter och utveckla hur projektet presenteras för investerare och samarbetspartner.

– Vi har flera mycket kompetenta styrelseledamöter. Genom att arbeta nära dem har vi kunnat förfina vår pitch till externa investerare, prioritera vår tid och fortsätta göra stadiga framsteg mot en utökning av testerna av olika typer av avfall.

Stödet från innovationssystemet har också gett Re:Mine tillgång till kompetens och resurser som annars hade varit svåra att finansiera i projektets tidiga fas.

– Stödet från SEB Innovationsstipendium har varit ovärderligt, och även stödet från holdingbolaget. Det har hjälpt oss att få tillgång till erfarna rådgivare och juridiska tjänster samt gjort det möjligt för oss att bekosta utrustning som vi annars inte hade haft tillgång till.

Nästa steg: fler tester, nya partnerskap och fortsatt finansiering

Under den kommande perioden ska pilotanläggningen färdigställas och flera typer av industriavfall testas. Re:Mine planerar även att delta i en större industrikonferens för att möta företag, potentiella partner och investerare.

Fokus framåt ligger på teknisk utveckling, verifiering av processen, finansiering, strategiska samarbeten, kommersialisering och fortsatt forskning.

– De viktigaste prioriteringarna är att skala upp lösningen och stärka de strategiska samarbeten som vi har etablerat. Vi behöver också säkra mer finansiering på kort till medellång sikt så att vi snabbt kan expandera om våra partner väljer att satsa på processen.

Re:Mines möjliga affärsmodeller sträcker sig från att etablera demonstrationsanläggningar till att licensiera processen och utveckla produkter baserade på processens restmaterial, däribland grön cement.

Ambitionen är att skapa en lösning som både minskar mängden industriavfall och gör det möjligt att återvinna värdefulla material som annars riskerar att gå förlorade.

Nathans tre medskick till andra idébärare

Efter ett år av teknisk utveckling, investerardialoger och företagsbyggande vill Nathan särskilt lyfta tre råd till årets stipendiater och andra forskare, studenter och idébärare som vill ta sin idé vidare.

1. Prata tidigt med marknaden

– Prata med potentiella kunder och intressenter så tidigt som möjligt. Deras återkoppling är ofta mer värdefull än era egna antaganden.

2. Ta hjälp av rätt patentkompetens

– Skaffa bra patentjurister och basera gärna valet på rekommendationer från andra.

3. Använd stödsystemen omkring er

– Dra nytta av de stödsystem som finns tillgängliga. Rådgivare, mentorer och innovationsprogram kan påskynda utvecklingen avsevärt.

För Nathan och Re:Mine har kombinationen av finansiering, rådgivning, industriella kontakter och teknisk utveckling lagt grunden för nästa fas. Från en forskningsbaserad idé vid Linnéuniversitetet växer nu en potentiellt skalbar process fram – med ambitionen att omvandla gruvavfall till värdefulla resurser och bidra till en mer cirkulär industri.

Namn: Namn: Nathan van Wyk
Holdingbolag/innovationsmiljö: Linnaeus University Development AB / LNU Innovation
Bolagsnamn: Re:Mine
Innovation: Re:Mine utvecklar en patentsökt process för att återvinna magnesium ur gruvavfall, där stora mängder värdefullt material annars går förlorade. Restprodukten från processen kan dessutom användas för att framställa så kallad grön cement. Genom att kombinera resursåtervinning med återanvändning av restmaterial skapar Re:Mine en cirkulär lösning som kan minska industriavfall, stärka tillgången till magnesium och bidra till en mer hållbar gruv- och materialindustri.

Om SEB Innovationsstipendium – en del av SEB Entreprenörstrappan

Läs mer om SEB Entreprenörstrappan här:
https://seb.se/foretag/foretagsfaser/starta/vara-samarbeten-for-ett-starkare-foretagsklimat

Läs mer om SEB Innovationsstipendium här:
https://fuhs.se/stipendie-seb/

12 juni, 2026

SEB-stipendiat 2025: Marina Polo Gozalo om året som följde

Vad hände sen?

När Marina Polo Gozalo tilldelades SEB-stipendiet 2025 befann hon sig i ett avgörande skede. Hon hade precis avslutat sin master i bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet och stod inför valet att söka ett nytt heltidsarbetel – eller fortsätta bygga vidare på Ciprocity.

Stipendiet gjorde det senare möjligt.

– Stipendiet gav mig möjlighet att fokusera fullt ut på att utveckla affärsstrategin, bygga samarbeten och ta nästa steg mot kommersialisering och investering, säger Marina.

Ciprocity utvecklar en mjukvarulösning för analys av konfokalmikroskopibilder av 3D-cellkulturer. I dag är kvantitativ analys av sådana bilder en stor utmaning, bland annat på grund av ljusförluster som påverkar bildkvaliteten. Genom att korrigera bilderna vill Ciprocity göra det möjligt att få mer tillförlitlig och användbar data från avancerade cellmodeller.

Det är en teknik med potential att bli värdefull både för akademisk forskning, läkemedelsutveckling och industriella samarbeten.

Ett erkännande som gav självförtroende

För Marina betydde stipendiet mer än det ekonomiska stödet. Det blev också ett viktigt erkännande av både hennes egen förmåga och potentialen i det Ciprocity bygger.

– Utöver det ekonomiska stödet var det också en stark känsla av erkännande. Att bli utvald som en av stipendiaterna gav mig självförtroende i att andra också såg potentialen i mig och i det vi bygger på Ciprocity, säger hon.

Marinas bakgrund kombinerar forskning, life science och bioentreprenörskap. Hon har en MSc i Translational Biomedical Research från Autonomous University of Barcelona (UAB) och avslutade 2025 sin master i bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet. Hon har också tidigare arbetat som summer intern vid KI Innovations, där hon bland annat genomförde marknadsanalyser kopplade till Ciprocity.

Från idé till investerardialoger och nya samarbeten

Under året har Ciprocity tagit flera viktiga steg framåt. En av de milstolpar Marina särskilt lyfter är arbetet med att bygga relationer med investerare, riskkapitalbolag och andra aktörer i startup-ekosystemet.

– Det har varit en spännande lärandeprocess och ett viktigt steg i att förstå hur man bygger och finansierar ett bolag, säger Marina.

För Marina har det varit särskilt betydelsefullt att se intresse från både akademi och industri.

– Jag är också stolt över att vi har utvecklat samarbeten med mycket relevanta industripartners till en formell nivå, samtidigt som vi har genomfört pilotprojekt med akademiska forskare. Att se intresse från både akademi och industri har varit väldigt uppmuntrande och har hjälpt till att validera teknikens relevans.

Många hattar samtidigt

Som i många tidiga forskningsbaserade startups har resan också inneburit flera utmaningar. För Marina har en av de största varit att balansera många olika prioriteringar samtidigt.

– Vi har arbetat med kapitalanskaffning, att nå ut till akademiska forskare, bygga samarbeten från grunden, delta på konferenser och nätverksevent samt utveckla vår marknadsstrategi, samtidigt som vi har fortsatt att driva tekniken framåt, säger hon.

Hon beskriver det som att stundtals bära många olika hattar samtidigt. Men just den bredden har också varit en av de mest lärorika delarna av året.

– Erfarenheten har lärt mig mycket på kort tid om affärsutveckling, entreprenörskap och hur innovation rör sig från forskning mot marknaden.

Nästa steg: beta-testning, kunder och investering

Nästa steg för Ciprocity är att förbereda och lansera ett betatestprogram för mjukvaran. Genom programmet ska bolaget kunna arbeta nära utvalda användare, samla in feedback och ytterligare validera värdet av lösningen.

Samtidigt fortsätter arbetet med nya industriella samarbeten.

– Vi kommer att fortsätta utforskningsprojekten med våra nya industriella samarbetspartners och arbeta för att omvandla dessa relationer till långsiktiga partnerskap, säger Marina och fortsätter;

-Våra viktigaste mål under det kommande året är att nå vår första försäljning, säkra investering och fortsätta bygga den evidens och de samarbeten som behövs för att ta tekniken till en bredare marknad.

Marinas råd till årets stipendiater

Till årets stipendiater – och till andra forskare, studenter eller idébärare som vill ta sin idé vidare – har Marina tre tydliga medskick.

Det första handlar om att prata med potentiella användare tidigt.

– Prata med potentiella användare så tidigt som möjligt och fortsätt göra det löpande. Deras feedback är ofta den mest värdefulla vägledningen för var du bör fokusera dina insatser.

Det andra handlar om att våga ta kontakt.

– Var inte rädd för att kontakta människor. De flesta möjligheter, samarbeten och introduktioner börjar med ett enkelt samtal.

Det tredje handlar om att acceptera osäkerheten som en del av resan.

– Var beredd på osäkerhet och försök uppskatta lärandeprocessen. Att bygga något nytt är utmanande, men det är också ett av de snabbaste sätten att växa både professionellt och personligt.

Stödet från innovationsmiljön

För Marina har stödet från KI Innovations varit särskilt värdefullt under resan. Hon lyfter framför allt sin mentor Andreas Lundquist och affärscoach Martina Banyay, som har spelat en viktig roll i att utmana teamets tänkande, ge vägledning och hjälpa Ciprocity att navigera i de tidiga faserna av bolagsbyggande.

Även Teodora Andonova har haft en central roll i arbetet med att forma Ciprocitys strategi för kapitalanskaffning, tillsammans med externt coachningsstöd.

– Mer övergripande har hela teamet och ekosystemet på KI Innovations hjälpt till att öka vår synlighet, kopplat ihop oss med relevanta personer och bjudit in oss till event där vi har kunnat utöka vårt nätverk och skapa nya möjligheter. Att ha tillgång till den erfarenheten och det stödnätverket har gjort en betydande skillnad i vår utveckling.

Namn och utbildning: Marina Polo Gozalo, MSc i Translational Biomedical Research från Autonomous University of Barcelona (UAB) och master i bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet
Holdingbolag/innovationsmiljö: KI Innovations
Bolagsnamn: Ciprocity AB
Innovation: Ciprocity utvecklar mjukvara som korrigerar konfokalmikroskopiavbilder av 3D-cellkulturer och möjliggör kvantitativ analys. Tekniken adresserar en central utmaning inom ett växande forskningsfält, där ljusförluster gör det svårt att analysera 3D-cellkulturer på ett tillförlitligt sätt. Genom att förbättra bildanalysen kan Ciprocity bidra till bättre data, starkare forskningsunderlag och på sikt även tillämpningar inom läkemedelsutveckling och diagnostik.

Om SEB Innovationsstipendium – en del av SEB Entreprenörstrappan

Läs mer om SEB Entreprenörstrappan här:
https://seb.se/foretag/foretagsfaser/starta/vara-samarbeten-for-ett-starkare-foretagsklimat

Läs mer om SEB Innovationsstipendium här:
https://fuhs.se/stipendie-seb/

2 juni, 202612 juni, 2026

SEB-stipendiat 2025: Elvis Björk Porsbjer om året som följde

Vad hände sen?

När Elvis Björk Porsbjer tilldelades SEB-stipendiet 2025 fick han möjlighet att lägga mer tid på forskningsprojektet bakom AMiLion Technology AB – en satsning på ultrakänslig sensorteknologi för koppar.

Elvis brukar beskriva sig själv som någon slags kombination av farmaceut, peptidkemist och automationselektriker. Under tiden han studerade arbetade han både på apotek, med Sveriges Farmaceuter och i tre olika forskningsprojekt innan han fick stipendiet.

Stipendiet fick han för att arbeta med utveckling av biosensorer – en typ av sensor som på många sätt skulle kunna revolutionera diagnostik inom flera olika områden.

– Rent praktiskt skulle ett sådant verktyg kunna göra många äldre mätmetoder utdaterade, eftersom precisionen hade kunnat bli betydligt högre, säger Elvis.

Arbetet har handlat om en produkt som bland annat kan mäta fri koppar. Att kunna mäta fria koncentrationer görs inte direkt i dag, utan ofta genom olika fraktionsberäkningar som sällan blir särskilt exakta. En sådan lösning skulle, enligt Elvis, kunna hjälpa allt från personer med Wilsons sjukdom till att möjliggöra nya sätt att diagnostisera flera andra sjukdomar med högre precision.

– Det skulle också kunna bli ett viktigt verktyg för att förstå kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och fri koppar, säger han.

Från våtlabb till tekniskt labbarbete

Sedan Elvis fick stipendiet har mycket hänt. Framför allt gav stipendiet honom för första gången möjlighet att lägga mer tid på forskningsprojektet.

– Sedan dess har jag lärt mig mer kod, blivit bättre på att leda människor och utvecklat mitt nätverk, säger han.

Han har också fått följa produktutvecklingen närmare och lärt sig mer om medicintekniska produkter, olika certifieringar och vad som krävs för att ta en idé vidare.

– Utöver det har jag lärt mig mer om hur man behöver tänka kring idébyggande, försäljning, patent och när det i vissa fall kan räcka med copyright. Med andra ord har jag blivit en bättre projektledare, men också starkare i tekniskt labbarbete – vilket skiljer sig från det våtlabb jag är mer van vid.

Ett erkännande som gav självförtroende

För Elvis betydde stipendiet mycket i det skede han befann sig i då.

– Det var otroligt roligt att få ett erkännande för ett arbete som ofta har byggt på hoppet om att få vara med och skapa något som faktiskt kan göra nytta i världen, säger han.

Stipendiet gav honom också ett ökat självförtroende, ett nytt nätverk och nya möjligheter.

“Det säger kanske något om hur mycket jag har utvecklats tekniskt”

En av de lärdomar Elvis särskilt vill lyfta från det senaste året är den tekniska utvecklingen han själv har gjort.

– En viktig lärdom är att jag i dag kan programmera betydligt bättre än tidigare. Jag vet också vilka mjukvaror jag kan använda för att bygga egna grafiska system kopplade till pikoamperemetrar, i vårt fall, men också hur man bygger databaser och arbetar med mindre tekniska lösningar, som exempelvis fjärrstyrning av en motor som kan hissa upp och ned gardiner.

Han sammanfattar det själv:

– Det säger kanske något om hur mycket jag har utvecklats tekniskt under året.

Nästa steg

För Elvis blir nästa steg att börja arbeta som farmaceut, något han verkligen ser fram emot.

Samtidigt tillägger han att han gärna hade fortsatt med projektet.

– Jag hade absolut fortsatt med projektet, men i nuläget är det tyvärr inte ekonomiskt försvarbart, säger han.

Att stanna kvar – och att aldrig ge upp

Den största utmaningen längs vägen har varit att stanna kvar i forskningsprojektet, berättar Elvis, eftersom han samtidigt har fått rekryteringsförfrågningar från flera olika håll.

En annan utmaning har varit att inte ge upp, oavsett vilket problem som dyker upp.

– För mig handlar det om att hela tiden hitta en lösning. Kan du inte programmera – ta reda på hur du gör. Fungerar inte något – ta reda på varför och hur du kan fixa det.

Elvis råd till årets stipendiater

Till årets stipendiater – och till andra forskare, studenter eller idébärare som funderar på att ta sin idé vidare – har Elvis ett tydligt medskick.

– Kortfattat är det nog något som de redan har kommit på: att svaret “jag vet inte” inte är ett alternativ. Det enda alternativet är: “jag kommer att ta reda på svaret.”

Eller ännu kortare:

– Fungerar inte något – ta reda på hur du fixar det. Kan du inte något – lär dig det.

Han lyfter också vikten av att orka hålla i över tid.

– Tumma aldrig på träningen. Se alltid till att få in minst 30 minuter fysisk aktivitet om dagen, helst styrketräning.

Stödet från innovationsmiljön

För Elvis har stödet från universitetets innovationsmiljö, holdingbolag och innovationskontor varit värdefullt.

– Det har varit otroligt roligt att få arbeta med något så tekniskt och samtidigt något som verkligen stimulerar mig mentalt. Projektet har förenat mitt intresse för teknik med mitt intresse för kemi, och det är jag väldigt tacksam för.

Han lyfter också vägledningen från GU Ventures:

– Jag har haft bra vägledning av min affärsutvecklare Helena Lundquist på GU Ventures.

Om SEB Innovationsstipendium – en del av SEB Entreprenörstrappan

Läs mer om SEB Entreprenörstrappan här: https://seb.se/foretag/foretagsfaser/starta/vara-samarbeten-for-ett-starkare-foretagsklimat

Läs mer om SEB Innovationsstipendium här:
https://fuhs.se/stipendie-seb/

Namn och utbildning: Elvis Björk Porsbjer, kandidatexamen från Göteborgs universitet
Holdingbolag: GU Ventures
Bolagsnamn: AMiLion Technology AB
Innovation: AMiLion utvecklar en ultrakänslig biosensor som möjliggör detektion av fria kopparjoner i mycket låga koncentrationer i kroppsvätskor. Förhöjda nivåer av fria kopparjoner i blodet är en kritisk biomarkör vid flera allvarliga sjukdomar, såsom Wilsons sjukdom och Menkes sjukdom. Troligen finns även ett samband med Alzheimers sjukdom. Direkt mätning av biotillgängligt koppar i serum eller plasma kan därför bli ett helt nytt verktyg för screening, diagnos och sjukdomsövervakning – något som idag inte är möjligt.

5 maj, 20268 september, 2026

I Lunds innovationskluster förvandlar LU Ventures forskning till global impact

Lund är en av Europas mest forskningsintensiva universitetsstäder. Här möts världsledande forskning, internationell talang och ett starkt innovationsklimat – inte minst genom forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, som lockar forskare från hela världen. I denna miljö verkar LU Ventures, Lunds universitets holdingbolag, med uppdraget att bygga bolag ur akademisk forskning och ta banbrytande idéer från laboratoriet till global marknad.

I centrum av detta arbete står Christine Widstrand. Med över 20 års erfarenhet av kommersialisering, från finansiering och licensiering till internationell försäljning och marknadsföring, har hon en djup förståelse för hela resan från forskning till affär. Hon har varit med och grundat flera bolag inom life science och har dessutom en gedigen bakgrund från styrelsearbete.

– “Vi är Lunds universitets venture-builder. Vårt mål är att forskningsresultat ska skapa global impact i form av nya produkter och tjänster. Det gör vi genom att tillsammans med forskarna bygga bolag runt forskningsresultaten och hjälpa till att finansiera utvecklingen,” säger Christine Widstrand, VD för LU Ventures.

Tre nycklar för att stärka Sveriges innovationskraft

Christine Widstrand pekar på tre avgörande faktorer för att Sverige ska kunna ta fler forskningsbaserade innovationer till marknaden: fler deeptech-investerare, större satsningar på universitetens holdingbolag – och bättre möjligheter att behålla internationell forskarkompetens i svenska spinouts.

– “Sverige är framstående inom forskning och innovation, men det saknas kapital,särskilt för deeptech. Vi behöver fler investerare som är beredda att ta risk i tidiga skeden,” säger hon.

Det gäller inte minst inom Life Science, där Sverige historiskt har varit starkt i forskning men svagare i investeringar.

– “Vi är bra på att innovera inom Life Science, men sämre på att investera i det. Det är hög risk, men om vi inte vågar satsa riskerar vi att bli omsprungna internationellt.”

Holdingbolagen måste stärkas

Universitetens holdingbolag spelar en unik roll i innovationssystemet eftersom de investerar i projekt i mycket tidiga skeden, ofta innan traditionella riskkapitalister är beredda att gå in.

Men den rollen kräver också rätt förutsättningar.

–“Vi är underfinansierade i relation till vårt uppdrag. Deeptech kan ta 10-20 år innan exit. Därför måste holdingbolagen ha möjlighet att ta högre risker och arbeta långsiktigt,” säger Widstrand.

Hon menar att ökade resurser till holdingbolagen är en investering i Sveriges framtida konkurrenskraft.

– “Vi har redan visat vad som är möjligt. Med relativt små resurser har vi byggt upp en stark portfölj. Med större satsningar skulle vi kunna göra ännu mer.”

Kompetensen måste stanna i Sverige

En annan avgörande fråga är möjligheten att behålla internationella forskare i de bolag som växer fram ur universitetens forskning.

– “Vi investerar mycket i att utbilda och utveckla internationella forskare. Men i dag riskerar många att lämna Sverige på grund av migrationsregler och lönekrav som inte fungerar i tidiga startupbolag,” säger Widstrand.

Hon efterlyser därför mer flexibla regler för forskare som är involverade i spinout-företag.

– “Annars riskerar vi att investera i kompetens som sedan bygger bolag i andra länder.”

Att bygga team runt forskningen

En av de viktigaste framgångsfaktorerna i LU Ventures arbete är hur bolagen byggs upp organisatoriskt.

Forskare har ofta en stark drivkraft att se sina resultat göra skillnad, men saknar ibland tid eller erfarenhet av entreprenörskap.

– “Många forskare vill fortsätta forska och har begränsad erfarenhet av startupvärlden. Därför handlar mycket av vårt arbete om att bygga rätt kommersiellt team runt forskningen.”

Det kan handla om att rekrytera styrelseledamöter och ordförande med relevant branschkompetens – personer som kan fungera både som strategiska ledare och mentorer för bolagens VD.

– “Med ett starkt och trovärdigt team ökar chanserna dramatiskt att kunna attrahera kapital och ta bolaget vidare.”

Innovationstänket måste in tidigare

Samarbetet mellan LU Ventures och LU Innovation är en central del av innovationssystemet vid Lunds universitet.

Innovationskontoret arbetar med de allra tidigaste idéerna, medan holdingbolaget tar vid när det är dags att bygga bolag och investera i utvecklingen.

– “Tidigare betraktades forskning och innovation som två separata processer. I dag hänger de ihop på ett helt annat sätt,” säger Widstrand.

Hon menar att innovationsperspektivet behöver integreras tidigare i forskningsprocessen.

– “När forskare redan från början tänker på hur resultaten kan användas i samhället ökar möjligheten att skapa verklig impact.”

Ett långsiktigt arbete som bygger framtidens bolag

LU Ventures har sina rötter i 1990-talet, då staten tillförde de första tio miljonerna i kapital. Sedan dess har verksamheten utvecklats successivt och byggt upp en stark portfölj.

I dag har bolaget:

startat 151 bolag
en portfölj med 60 aktiva bolag
ett eget kapital på cirka 137 miljoner kronor

Den största delen av finansieringen kommer från återinvestering av exitintäkter – exempelvis vid industriella försäljningar eller börsnoteringar.

– “Vi har kunnat växa organiskt genom att återinvestera våra framgångar i nya forskningsbaserade bolag”, säger Widstrand.

Exit i miljardklassen

Ett aktuellt exempel på hur LU Ventures bidrar till att ta forskning hela vägen till global marknad är portföljbolaget SAGA Diagnostics. Bolaget, som har sitt ursprung i forskning vid Lunds universitet, har utvecklat en världsledande plattform för ultrasensitiv cancerdiagnostik genom så kallade liquid biopsies.

Under våren 2026 offentliggjordes att SAGA Diagnostics förvärvas av den schweiziska läkemedelskoncernen Roche för en total köpeskilling om upp till cirka 5,5 miljarder kronor, inklusive regulatoriska och kommersiella milstolpsbetalningar. Affären är ett tydligt kvitto på värdet av att långsiktigt bygga bolag ur akademisk forskning och på den roll universitetens holdingbolag spelar som tidiga investerare och möjliggörare.

– ”För LU Ventures innebär framgångar som denna inte bara ett internationellt genomslag för forskningen, utan också möjligheten att återinvestera i nästa generation forskningsbaserade bolag”, säger Widstrand.

Om FUHS:

FUHS samlar Sveriges lärosätesägda holdingbolag och utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. Holdingbolagen är en del av Sveriges särskilda innovationssystem vid universitet och högskolor och har i uppdrag att bidra till att kunskap och forskningsresultat kan nyttiggöras och utvecklas till innovationer som skapar samhällsnytta.

Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå och strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt kring 3-4% av BNP i forskning och utveckling – och tillhör världens topp när det gäller innovationskapacitet enligt globala index.

24 april, 202624 april, 2026

Debattartikel i DI: Räddningsplankan för svenska innovationsbolag

Bilden är ett montage. Skärmavbild med tillåtelse av DI samt foton av: Klementina Österberg, FUHS, Mona Wilcke, FUHS, Viktoria Westerberg, FUHS, Stina Lantz, SISP,Ellinor Bokedal, SISP, Hans Rothenberg, tidigare riksdagsledamot

En ny debattartikel publicerad i Dagens Industri lyfter ett akut behov av stärkt finansiering för svenska forskningsbaserade innovationsbolag. Bakom artikeln står bland andra företrädare från branschorganisationer, däribland vår ordförande Klementina Österberg, tillsammans med ytterligare medlemsrepresentanter från våra lärosätesanknutna holdingbolag, SISP samt den tidigare riksdagsledamoten Hans Rothenberg. Syftet med debattartikeln är att uppmärksamma beslutsfattare inför kommande budgetprocesser och att initiera en bredare diskussion om hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft som innovationsnation.

Läs artikeln här: https://www.di.se/debatt/raddningsplankan-for-svenska-innovationsbolag/

I artikeln efterlyser debattörerna en nationell satsning – en “räddningsplanka” på en miljard kronor – för att säkra överlevnaden för bolag som utvecklar banbrytande teknologier baserade på svensk forskning. Dessa bolag spelar en central roll i att omsätta akademiska genombrott till lösningar inom exempelvis medicin, energi, material och livsmedel – men står idag inför stora utmaningar.

–”Vi efterlyser en räddningsplanka på en miljard för att rädda de svenska innovationsbolag som gör resan från forskning till marknad. Med rätt förutsättningar utgör innovationsbolagen en betydande tillväxtfaktor för Sverige”, skriver företrädare från bransch och politik.

Dessa är de undertecknade debattörerna:

Klementina Österberg, holdingbolagsföreningen FUHS
Mona Wilcke holdingbolagsföreningen FUHS
Viktoria Westerberg; holdingbolagsföreningen FUHS
Stina Lantz, branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Ellinor Bokedal; branschföreningen SISP för inkubatorer och science parks
Hans Rothenberg; tidigare riksdagsledamot (M)

Om SISP
SISP är branschföreningen för Sveriges inkubatorer och science parks. Organisationen samlar över 60 innovationsmiljöer runt om i landet och arbetar för att stärka Sveriges innovationskraft genom att stötta startups och tillväxtbolag i tidiga skeden. Genom sitt nätverk bidrar SISP till att kommersialisera forskning, skapa nya jobb och driva hållbar tillväxt i hela Sverige.

Om FUHS:

FUHS samlar de svenska lärosätesanknutna holdingbolagen, som är helägda av svenska staten och vilka utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle.

20 april, 202620 april, 2026

Ett Europa, en marknad till 2028 – här förklarar vi EU Inc!

Du kanske har hört att folk börjat prata om EU Inc – men undrat vad det egentligen innebär? Du är inte ensam. FUHS reder ut begreppen!

EU Inc. är en central del av EU:s konkurrenskraftsagenda och har blivit en av de viktigaste satsningarna för att stödja företag – särskilt startups och scaleups – att växa på den inre marknaden. EU Inc. ersätter inte nationella bolagsrättsliga system utan ska istället vara ett frivilligt, harmoniserat ramverk som företag kan välja, med särskilt fokus på innovativa företag samt startups och scaleups

För medlemmarna i FUHS är denna utveckling av yttersta vikt att följa – inte minst i ljuset av den ökande globala konkurrensen om kapital, kompetens och bolagsetableringar. Frågan om hur Europa kan skapa bättre förutsättningar för att starta, skala och behålla forskningsbaserade bolag är central för hela innovationssystemet.

Draghi-rapporten – satte visionen

I september 2023 fick Mario Draghi – tidigare ordförande för Europeiska centralbanken och en av Europas mest framstående ekonomiska tänkare – det strategiskt transformativa uppdraget av Ursula von der Leyen, Ordförande för Europeiska kommissionen, att ta fram en rapport som beskriver hans personliga vision för Europas framtida konkurrenskraft.

(Källa: https://commission.europa.eu/topics/competitiveness/draghi-report_en)

Bakgrunden till uppdraget var en tydlig signal om att Europas tillväxtmodell inte räcker till. Avtagande produktivitet, demografiska utmaningar och stigande energikostnader – i kombination med ökad global konkurrens – utmanar det långsiktiga välståndet. Samtidigt kräver den gröna och digitala omställningen investeringar och innovation i en omfattning som saknar motstycke.

Rapporten presenterades september 2024 och analyserar de utmaningar som industrin och företag står inför på den inre marknaden. Den visar att Europa inte längre kan förlita sig på många av de faktorer som tidigare drivit tillväxt, och presenterar både en tydlig problembild och konkreta rekommendationer för att sätta Europa på en ny utvecklingsbana.

Färdplanen mot en enad Europeisk marknad – till 2028

I 2025 kom således “Competitiveness Compass” – den nya färdplanen som med bakgrund av Draghi-rapporten var tänkt att återställa Europas dynamik och stärka den ekonomiska tillväxten.

Som en del i färdplanen presenterades förslaget EU Inc. i mars 2026 för att öka Europas konkurrenskraft, med målet att göra det möjligt för innovativa företag att verka under ett enhetligt regelverk inom hela EU. (EU Inc. ingår i ett bredare 28th regime-arbete som också omfattar initiativ inom arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor)

(Källa: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_614)

I EU:s pressmeddelande från 18 mars sade Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen:

”Europa har talangen, idéerna och ambitionen att bli den bästa platsen för innovatörer. Ändå möter europeiska entreprenörer som vill skala upp idag 27 olika rättssystem och över 60 nationella bolagsformer.

Med EU Inc. gör vi det avsevärt enklare att starta och driva företag i hela Europa. Varje entreprenör kommer att kunna starta ett bolag inom 48 timmar – var som helst i Europeiska unionen – och helt digitalt.

Detta avgörande steg är bara början. Vårt mål är tydligt: ett Europa – en marknad – till 2028.”

Sverige deltar i diskussionerna

FUHS medlem KTH Ventures AB (och KTH Innovation) arbetar genom nätverket Rise Europe, med att stärka samarbetet mellan Europas innovationssystem – så att fler bolag kan starta, växa och stanna i Europa. Som ett led i detta arbete har parterna varit inbjudna till att diskutera kring förslaget “EU Inc”.

Lisa Ericsson, vd KTH Innovation och KTH Ventures AB, lyfte vikten av ett mer sammanhållet och förutsägbart regelverk inom EU:

“Häromveckan deltog jag i ett rundabordssamtal med EU-kommissionären Michael McGrath om det så kallade “28:e regelverket”, som nu fått namnet EU Inc. Om Europa vill skapa nästa generations framgångsrika bolag – alltså de scaleups som behövs för konkurrenskraft och motståndskraft – måste vi ha ett system som gör det enkelt att starta och växa bolag inom EU. Det kräver snabbhet, möjligheter att skala och förutsägbarhet på hela den inre marknaden, inklusive tydliga juridiska regler och hur tvister hanteras.

Förutsägbarhet är avgörande. Idag väljer många entreprenörer att registrera sina bolag i Delaware (USA), eftersom investerare litar på det juridiska systemet där – det är enkelt, tydligt och tryggt.

Problemet är komplext. EU-kommissionen måste balansera vad som är politiskt möjligt att genomföra med vad innovationssystemet faktiskt behöver. Ett slutligt förslag väntas redan inom en vecka.

EU Inc. är bara en del av lösningen. Initiativ som exempelvis Scaleup Europe Fund är också viktiga. För att Europa ska lyckas måste juridik, kapital och marknadstillgång utvecklas i samma riktning.

Det verkliga testet blir om förslaget faktiskt löser de hinder som europeiska bolag möter när de försöker växa. Om vi gör rätt kan Europa skapa rätt förutsättningar för nästa generation globala tillväxtbolag.”

Förutom enklare regelverk (läs dem här) och mindre byråkrati vill kommissionen vidare undersöka möjligheten att tillåta 100 % gränsöverskridande distansarbete för innovativa startups och scaleups inom hela unionen, inom ramen för det kommande paketet för rättvis arbetskraftsrörlighet.

Nästa steg blir nu att förslaget om EU Inc. kommer att behandlas av Europaparlamentet och rådet. Kommissionen avser att aktivt stödja medlagstiftarna i processen, med ett tydligt mål om att nå en överenskommelse före utgången av 2026.

13 april, 202616 april, 2026

FUHS gratulerar sina 10 stipendiater som tilldelas SEB Innovationsstipendium 2026!

För andra året i rad delar SEB i samarbete med FUHS ut sitt innovationsstipendium till unga entreprenörer med forskningsbaserade affärsidéer, för att uppmuntra till att fortsätta driva utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential.

Varje stipendiat tilldelas 200 000 kronor för att kunna arbeta heltid med sitt bolag och ta steget från forskning till fullskalig kommersialisering. Stipendiet finansieras av SEB:s Utvecklingsstiftelse och är en del av SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem av partnerskapssamarbeten för blivande och befintliga entreprenörer.

Samarbetet med FUHS

SEB har ett långsiktigt samarbete med FUHS för att skapa möjligheter för unga talanger att bidra i utvecklingen av forskningsbaserade startups med hög tillväxtpotential. Det är andra året för samarbetet kring innovationsstipendiet, och det är ett gediget arbete som ligger bakom urvalet av kandidaterna. FUHS medlemmar – som består av alla Sveriges universitets holdingbolag – får lämna in ett begränsat antal utvalda nomineringar som de anser uppfylla kriterierna för stipendiet. Därefter utvärderas nomineringarna av en jury bestående av representanter från både SEB och FUHS, med kompetens inom hållbarhet, riskkapital och akademisk kommersialisering, för att slutligen landa i tio stipendiater som får möjlighet att satsa på sin idé på heltid.

“Årets SEB Innovationsstipendiater har utsetts i mycket hård konkurrens och vi är helt övertygade om att vi inom bara några år kommer att se resultaten av deras entreprenörskap för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Att tillsammans sätta individen och entreprenörskap i centrum är av stor betydelse, där bl a SEBs Entreprenörstrappa visar på engagemang och långsiktighet över tid.” – Johan Lilliecreutz och Johan Weigelt, FUHS representanter i jurygruppen.

Med detta andra år av stipendiet cementeras känslan ytterligare av att detta är ett samarbete byggt för lång tid framåt – och en viktig del i Sveriges framtid.

“SEB har varit rådgivare till unga entreprenörer under många år. Vårt samarbete med FUHS är en självklar och viktig del i arbetet med att stötta unga forskare i Sverige. Unga entreprenörer skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt Sverige och det är med stor stolthet som vi delar ut dessa stipendier som stöttar den fortsatta forskningen och förhoppningsvis också möjligheten till en snabbare kommersialisering.” – Sven Eggefalk, Head of Business & Retail Banking, SEB.

Vi gratulerar 2026 års stipendiater!

Årets stipendiater visar återigen på en imponerande bredd av innovation och framåtanda – från kvantdatorer och AI till medtech och miljöteknik. Det är ett glädjande bevis på den kraft och potential som finns inom svensk akademisk forskning.

“Det är väldigt stimulerande att vi, de akademinära svenska holdingbolagen genom vår branschorganisation FUHS, tillsammans med SEB, gemensamt kan accelerera akademisk forskning i världsklass.” – Klementina Österberg, ordförande FUHS.

Initiativet är en del av SEB:s arbete för att stärka kopplingen mellan akademi och näringsliv och öka takten i kommersialiseringen av svensk forskning. Det ingår även i SEB:s Entreprenörstrappa – bankens samlade ekosystem för entreprenörer.

Genom ett nyetablerat samarbete mellan SEB och FUHS vill SEB ge rätt förutsättningar för fler studenter och doktorander att ta steget till att bli entreprenörer. SEB:s ambition med stipendiet är att ge de utvalda stipendiaterna en möjlighet att driva utvecklingen av forskningsbaserade startups för att på sikt kommersialisera verksamheterna – och bidra till att forma en positiv framtid.

Årets stipendiater är:

Peter Hörstedt, Arkeon Technologies, Chalmers Ventures – Teknik för kalibrering av kvantchip som möjliggör precision och skalbarhet för framtidens kvantdatorer.
Julia Cederquist, Valkeray, GU Ventures – Högteknologisk optisk pincett kombinerad med AI, baserad på forskning vid Göteborgs universitet.
Amal Nammouchi, Wattzo, KaU Holding – AI-driven plattform för optimerad energianvändning och reducerade energikostnader.
Johanna Davidsson, SprioSpiro, LiU Holding – Nytt mätinstrument för lung- och luftvägsfunktion vid fysisk aktivitet, utvecklat vid Linköpings universitet.
Anna Korczak, E-Tongue, MAU Holding – AI-driven sensorplattform för tidig upptäckt av parodontit via biomarkörer i saliv.
Lukas Dust, SCAILAB, MDU Holding – Syntetisk data för robotik, kommersialiserad forskning från Mälardalens universitet.
Sonia Horchidan, OrbDB, KTH Ventures – Tillförlitliga och säkra AI-analyser för känsliga sektorer som bank och hälso- och sjukvård.
Halvor Fergestad, Linpha, KTH Ventures – Teknik för snabbare dataöverföring i halvledare, baserad på avancerad forskning.
Caroline Kjaernet Johansen, Bioelectrix, Chalmers Ventures – Infektionsbekämpande teknologi baserad på elektronikmaterial och nanovetenskap från Chalmers.
Filip Lindset, Treqs Technologies, Chalmers Ventures – Mjukvara för kravhantering och regelefterlevnad i produktutveckling, baserad på forskning från Chalmers.

Precis som förra året kommer holdingbolagen att arbeta vidare med att handleda och stödja stipendiaterna under resans gång, och en uppföljning planeras senast efter sex månader. Stipendiebeloppet delas ut i två omgångar – hälften vid tillkännagivandet och hälften efter sex månader, under förutsättning att arbetet är aktivt.

Läs mer om stipendiet och processen på fuhs.se/stipendie-seb och på sebgroup.com.

Se villkor för stipendiet:

Stipendie

2 april, 20268 september, 2026

I Borås möts textilinnovation, entreprenörskap och akademi i den gröna omställningen

Sverige har ett innovationssystem som få andra länder kan mäta sig med. Vid landets universitet och högskolor skapar innovationskontor och holdingbolag förutsättningar för att forskningsbaserade idéer ska kunna utvecklas till nya företag, teknologier och samhällslösningar.

Ett av dessa holdingbolag är Högskolan i Borås Holding AB, som förvaltas av Högskolan i Borås. Bolagets uppdrag är tydligt: att investera i och utveckla forskningsbaserade idéer i mycket tidiga skeden, när få andra aktörer är beredda att ta risk.

I Borås är innovationssystemet starkt integrerat med regionens tradition av entreprenörskap och industriell utveckling, inte minst inom det textila området. Genom samarbeten mellan Science Park Borås, Grants and Innovation Office, Borås INK, Drivhuset och holdingbolaget skapas en miljö där idéer från forskare, studenter och entreprenörer kan växa till nya lösningar och företag.

En resa genom innovation och utveckling

VD för Högskolan i Borås Holding AB är Erik Bresky, vars karriär länge rört sig i gränslandet mellan akademi, industri och innovation.

Under elva år arbetade han som VD för textila företag, både inom tillverkning och varumärkesdriven verksamhet. Därefter följde sju år som prefekt för Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. I dag leder han både Science Park Borås och Högskolan i Borås Holding AB, med fokus på innovation, utveckling och kommersialisering.

– ”Tiden går fort när man har roligt. Jag har haft förmånen att arbeta i roller som alla kretsat kring innovation och utveckling, med målet att bidra till en bättre värld,” säger han.

Parisavtalet 2015 och Agenda 2030 har varit viktiga ledstjärnor i hans arbete och gett en tydlig riktning åt visionen om hur forskning och innovation kan bidra till en mer hållbar framtid.

Att möjliggöra idéer i ett tidigt skede

För Erik Bresky är drivkraften i arbetet tydlig: att bidra till att idéer från akademin kan växa till lösningar som gör skillnad i samhället.

– ”Som entreprenöriellt lagd inom akademin blev det naturligt att arbeta med nyttiggörande, innovation och kommersialisering. Att i tidiga skeden kunna rådgiva och möjliggöra idéer från akademin – och sedan se embryon till nya lösningar växa till något som blir tillgängligt och kommersiellt – det är en sann förmån.”

Holdingbolagets roll i innovationssystemet är tydlig. Högskolan i Borås Holding fungerar i första hand som ett investeringsbolag i mycket tidiga skeden.

– ”Vi fyller en kritisk funktion genom att kunna gå in med kapital och affärsutvecklingsstöd när få andra aktörer är beredda att ta risk. För akademinära startups är det värdefullt att ha stöd från en aktör som både förstår forskningens logik och investerares krav.”

Samarbete i ett regionalt innovationssystem

I Borås finns inget eget innovationskontor vid lärosätet. I stället samarbetar Högskolan i Borås med Chalmers innovationskontor genom ett konsortium där flera lärosäten ingår.

Det innebär ett nära samarbete mellan innovationsrådgivare från högskolor i Borås, Väst, Skövde, Jönköping och Halmstad tillsammans med Chalmers.

– ”Genom konsortiet får vi både kompetensdelning och kontinuitet i arbetet. Samtidigt hade ett eget innovationskontor gett Högskolan i Borås större resurser och en ännu tydligare signal om satsningen på innovation och nyttiggörande.”

Saminvesteringar som stärker innovationen

En av de styrkor som Erik Bresky lyfter fram i det svenska systemet är samarbetet mellan universitetsholdingbolagen.

Saminvesteringar gör det möjligt att både sprida risk och stärka bolagen i deras tidiga utvecklingsfaser.

Ett exempel är samarbetet med Linköping Holding, där holdingbolagen tillsammans investerat och inkuberat bolagen Nano Textiles och LunaMicro.

– ”Det är idéer som vuxit fram ur akademin och som involverat studenter i etableringsfasen. Nu befinner de sig på spännande kommersialiseringsresor.”

Textil innovation i den gröna omställningen

Den gröna omställningen och ny lagstiftning – både nationellt och inom EU – skapar just nu stora möjligheter inom det textila området.

Här har Borås en särskild position.

– ”Vi ser många spännande prospekt växa fram inom den textila gröna omställningen. Det är ett område där nya affärsmöjligheter kommer uppstå – även om vi ännu inte vet exakt vilka.”

Genom Science Park Borås kan nya projekt initieras i samverkan mellan etablerade företag, startups, forskare och offentliga aktörer.

Det gör att innovationssystemet inte bara reagerar på förändring – utan också kan vara med och forma den.

En viktig roll i Sveriges innovationssystem

Universitetsholdingbolagen har funnits i över tjugo år och spelar en unik roll i det svenska innovationssystemet.

– ”Det är avgörande att det finns aktörer som investerar när ingen annan gör det, och som kan följa och stötta kommersialiseringsprocessen över tid,” säger Erik Bresky.

Samtidigt menar han att systemet fortfarande har potential att utvecklas.

– ”Holdingbolagen instiftades för cirka 20 år sedan, men satsningen har aldrig riktigt skalats upp. Vi behöver resurser – både för drift och investeringar – om vi ska kunna fortsätta göra det jobb ingen annan gör.”

Kraften i FUHS-nätverket

Som medlem i FUHS – Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige är Högskolan i Borås Holding en del av ett nationellt nätverk där erfarenheter och kunskap delas mellan lärosäten.

– ”Det största värdet är erfarenhetsutbytet. Vi är ofta ensamma i våra roller på respektive lärosäte, och genom FUHS får vi både ett nätverk, möjligheter till samfinansiering och en gemensam röst.”

Blicken framåt

När Erik Bresky blickar framåt ser han ett innovationssystem där inflödet av idéer från akademin fortsätter att öka – särskilt inom områden kopplade till hållbar utveckling.

– ”Jag vill skapa förutsättningar för nya företag och etableringar inom den gröna omställningen. Jag är övertygad om att kommersiella avknoppningar från akademin kommer öka kraftigt de kommande åren.”

Om fem år hoppas han att holdingbolagen har en ännu starkare roll i systemet.

– ”Att holdingbolagen skapat reella förutsättningar för nya företag och att vi varit en central motor i innovationskraften bakom den gröna omställningen.”

Livskvalitet i rörelse

– ”För att må bra behöver jag balans. Jag har haft turen att ha en fantastisk familj – min fru, våra två döttrar och numera också ett barnbarn. Vi delar ett starkt intresse för träning. Jag mår helt enkelt bäst när jag får röra på mig.”

När arbetsdagen är slut är det ofta rörelse som ger energi.

Ett minne Erik Bresky gärna återvänder till är en löptur i skogen tillsammans med sin dotter.

– ”Jag berömde henne för att hon var stark, och hon svarade: ’Men pappa, du är ju 60 år och jag kan fortfarande inte springa ifrån dig.’ Det är dubbel glädje – känslan av att vara stark och att få dela något man älskar med sina barn, samtidigt som hon är så mycket bättre än mig i andra sporter.”– ”Det är livskvalitet.”

Om FUHS: