Detta är FUHS! Genom denna artikelserie lyfter vi våra medlemmar – holdingbolagen – och deras betydelse i innovationssystemet vid lärosätena. Tillsammans med innovationskontoren bildar de en helhet som gör det möjligt att ta idéer från forskning och studenter vidare till marknad och samhällsnytta.
Vid Örebro universitet finns ett innovationssystem där forskningsbaserade idéer får möjlighet att utvecklas hela vägen från tidig idé till innovation, bolag och samhällsnytta. Här verkar Örebro universitet Holding AB, grundat 2012, med uppdraget att nyttiggöra och kommersialisera idéer och innovationer sprungna ur universitetets forskning och utbildning.
Örebro universitet är ett bredduniversitet, och det avspeglas också i holdingbolagets verksamhet. Här möts innovationer från en rad olika forskningsområden – med allt från AI och robotik till medicin, kemi, biologi och samhällsvetenskap.
I centrum för arbetet står Helena Melander Bergström, VD för Örebro universitet Holding. Hennes egen väg till innovationssystemet började i naturvetenskapen.
Från organisk kemi till innovation och ledarskap
Helena beskriver sig själv som naturvetare i grunden, med en ständig nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop – från de små systemen i en cell till de stora perspektiven i hela universum.
Efter en licentiatexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet började hon sin karriär som patentingenjör på Patent- och registreringsverket, där hon framför allt arbetade med patentansökningar inom läkemedelsområdet. Så småningom blev hon chef för enheten för bioteknik och senare även för verksamheter inom mekanik och kemi.
Det var där intresset för ledarskap och människors drivkrafter började ta allt större plats.
– Jag trivs som bäst när jag kan skapa förutsättningar för både människor och idéer att växa. Det som driver mig är att se potential utvecklas till resultat – oavsett om det handlar om medarbetare som växer i sina roller eller idéer som blir till innovationer, företag eller lösningar som gör verklig skillnad i samhället.
För att bredda sina kunskaper studerade Helena affärsmannaskap vid Lunds universitet. Utbildningen väckte en ny nyfikenhet: hon ville komma närmare innovationerna, affärerna och människorna bakom idéerna.
Vägen ledde henne så småningom till Örebro universitet, först som innovationsrådgivare vid innovationskontoret och några år senare till rollen som VD för Örebro universitet Holding.
Ett sammanhängande stöd från idé till bolag
Örebro universitet Holding har genom åren byggt upp en bred verksamhet och en portfölj med bolag från flera forskningsområden.
Helena pekar på modet att pröva nytt, inkludering och starka samarbeten – både lokalt och nationellt – som några av nycklarna till utvecklingen.
En särskild styrka är närheten mellan holdingbolaget och innovationskontoret.
Örebro universitet Holding driver innovationskontoret på uppdrag av universitetet och är samtidigt en av fyra noder i Innovationskontoret Fyrklövern. Innovationskontoret fungerar ofta som den första kontakten för forskare, anställda och studenter som vill undersöka potentialen i en idé. Där erbjuds bland annat rådgivning, verifieringsstöd och vägledning.
När idéerna har mognat kan holdingbolaget bidra vidare med affärsutveckling, investeringar och stöd i kommersialiseringsprocessen. Den regionala inkubatorn Inkubera är ytterligare en viktig del av stödet för flera av bolagen.
Tillsammans skapas en kedja där olika kompetenser och verktyg kan sättas in vid olika delar av innovationsresan.
– Holdingbolagens och innovationskontorens uppdrag är centrala för att stötta våra forskare i den ofta krokiga resan till kommersialisering. Det är en utmanande resa som kräver engagemang från våra forskare, och närheten till stödet är därför A och O för effektiva processer i hela landet.
Social innovation som fått nationell spridning
Innovationsarbetet vid Örebro universitet handlar inte bara om traditionell kommersialisering.
Ett område som Helena särskilt lyfter fram är Social Impact Lab, SoIL, som grundades 2017 och har utvecklats till en innovationsmiljö och ett idéutvecklingsprogram för samhällsnyttiga idéer med fokus på välfärdsfrågor och sociala utmaningar.
Sedan starten har 51 deltagare fått möjlighet att utveckla och pröva sina idéer inom programmet. Konceptet har fått nationell spridning och även väckt internationell uppmärksamhet.
Ett av exemplen som vuxit fram ur miljön är Dans för Hälsa, som fått stor spridning i hela landet och även utanför Sveriges gränser.
SoIL speglar samtidigt bredden av de idéer vi möter: nyttiggörande behöver inte alltid börja med en färdig teknisk produkt. Det kan lika gärna handla om en metod, en ny modell eller en idé som möter en konkret samhällsutmaning.
Från antivirala peptider till AI-baserade körprov
Samma bredd syns i holdingbolagets portfölj.
Här finns flera forskningsbaserade Life Science-bolag. Virenc utvecklar antivirala peptider med potential att verka brett mot virus. Spixia Biotechnology arbetar med utveckling av ett vaccin mot klamydia och Neericor utvecklar en lösning för att stoppa blödningar hos patienter som behandlas med dubbel trombocythämmande behandling, DAPT.
Men portföljen sträcker sig också långt utanför Life Science.
Under förra året investerade holdingbolaget i QT-PIE, ett bolag som utvecklar ett automatiserat körprovssystem med AI-teknik. Innovationen uppmärksammades internationellt när den tog plats på TIME Magazines lista över 2025 års bästa innovationer.
– Det är fantastiskt att få följa alla dessa forskningsidéer hela vägen från idé, via verifieringar till utvecklat koncept och bolagsstart.
För Helena är det också just kombinationen av forskning, människor och möjligheten att skapa konkret förändring som gör arbetet meningsfullt.
Närheten är en styrka – inte ett problem
Förväntningarna på universitetens samverkansuppdrag har ökat. Samtidigt har förståelsen för kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat stärkts inom akademin.
Helena ser utvecklingen som positiv.
Men när diskussionen handlar om hur Sveriges innovationssystem bör organiseras framöver vill hon samtidigt slå vakt om en viktig princip: närheten till forskarna och den lokala miljön.
– Det pratas mycket om centralisering, men jag är övertygad om att närheten till innovationsstödet är avgörande för Sveriges framgång. Att stärka kulturen och bygga förtroende gör man lokalt, utifrån den miljö och de förutsättningar man befinner sig i.
Det betyder inte att varje lärosäte ska arbeta isolerat. Tvärtom ser Helena en stor potential i att stärka samarbetet mellan lärosäten, nyttja nationella spetsmiljöer bättre och dela kompetens över hela landet.
– Vi kan stärka vårt samarbete nationellt och nyttja de spetsmiljöer som finns mer – och samtidigt behålla den lokala förankringen.
Sverige behöver bli bättre på att vara första kund
När Helena blickar framåt finns ytterligare en fråga som hon vill lyfta till politiker och beslutsfattare.
Sverige är bra på att finansiera forskning och utvecklingsprojekt. Men när en innovation väl ska ut på marknaden uppstår ett nytt hinder.
– Det offentliga Sverige – regioner, kommuner och statliga verksamheter – är duktiga på att finansiera både forsknings- och utvecklingsprojekt. Men våra startupbolag fastnar ofta i att regioner, kommuner och staten är svårare att ha som som första kunder. Detta trots att innovationerna ofta är ämnade att lösa problem i just dessa verksamheter.
Konsekvensen kan bli att svenska forskningsbaserade bolag söker sig utomlands för att hitta sina första kunder, trots att innovationerna har utvecklats för att lösa behov som finns även här.
För ett innovationssystem som vill skapa samhällsnytta räcker det därför inte att finansiera själva utvecklingen. Det behöver också finnas vägar in på marknaden.
En bro mellan forskning, kapital och marknad
Framåt tror Helena att universitetsholdingbolagen kommer att få en ännu viktigare roll när Sverige behöver stärka både innovationskraft och internationell konkurrenskraft.
Behovet av kunskapsdriven innovation ökar – och holdingbolagen sitter på erfarenhet som har byggts upp under många år av arbete i den mest komplexa delen av innovationskedjan.
– Vi har genom de år vi varit verksamma byggt upp en enorm kunskap och erfarenhet som nu kan komma till nytta när Sverige växlar upp.
Hon beskriver holdingbolagen som brobyggare mellan forskning, kapital och marknad – aktörer som kan förstå både akademins förutsättningar och den kommersiella verklighet som innovationerna så småningom måste möta.
Ambitionen är tydlig:
– Jag hoppas att forskare, näringsliv och beslutsfattare ser universitetsholdingbolagen som självklara möjliggörare för innovation. Att de uppfattar oss som professionella partners som bidrar till att omvandla kunskap till tillväxt, konkurrenskraft och samhällsnytta.
Kraften i ett nationellt nätverk
Just därför spelar också FUHS en viktig roll för Örebro universitet Holding.
Genom föreningen möts holdingbolagen kring gemensamma frågor, delar erfarenheter och kunskap och kan tillsammans driva den nationella agendan för lärosätesanknuten innovation.
– FUHS spelar en viktig roll dels för att samla oss kring holdingbolagens nationella agenda, dels för att fungera som ett nätverk där vi kan dela erfarenheter och kunskap.
Det nationella samarbetet och den lokala närheten blir därmed inte motsatser, utan två delar av samma system.
Att ge människor och idéer möjlighet att växa
När Helena talar om framtiden återkommer hon till samma drivkraft som har följt henne genom yrkeslivet: möjligheten att skapa rätt förutsättningar för utveckling.
Hon hoppas kunna bidra till att ännu fler idéer från universitetets forsknings- och utbildningsmiljöer når ut i samhället – och att fler framgångsrika företag får möjlighet att växa fram ur akademin.
För henne gäller samma princip i ledarskapet som i innovationsarbetet.
Rätt förutsättningar kan frigöra potential.
När arbetsdagen är slut hittar Helena sin egen återhämtning i naturen, tillsammans med familj och vänner och genom att upptäcka nya miljöer. Hon inspireras av människor som vågar tänka annorlunda – något som ger både energi och nya perspektiv.
Kanske är det också en ganska träffande beskrivning av arbetet inom innovation.
Att vara nyfiken på vad som finns runt nästa hörn – och skapa förutsättningarna för att våga ta reda på det.
Om Örebro universitet Holding
Örebro universitet Holding grundades 2012 och investerar i forskningsbaserade bolag med potential att skapa samhällsnytta. Tack vare lärosätets starka forskning inom AI och robotik kommer många av forskarföretagen från den datavetenskapliga miljön, men här grundas även företag från medicin, kriminologi, kemi, biologi, biomedicin, måltidsvetenskap, maskinteknik och pedagogik.
Om FUHS
FUHS samlar Sveriges lärosätens holdingbolag och utgör en unik plattform i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och samhälle. Holdingbolagen är en del av Sveriges särskilda innovationssystem vid universitet och högskolor och har i uppdrag att bidra till att kunskap och forskningsresultat kan nyttiggöras och utvecklas till innovationer som skapar samhällsnytta.
Sverige har en lång tradition av att kombinera en hög utbildnings- och forskningsnivå med strukturer som främjar samverkan mellan akademi, näringsliv, samhälle och stat. Landet investerar regelmässigt omkring 3–4 procent av BNP i forskning och utveckling och tillhör världens ledande innovationsnationer enligt globala index.
Sedan starten 2005 har FUHS verkat som en kunskaps- och erfarenhetsresurs inom kommersialisering, nyttiggörande och innovation, med syftet att stärka medlemmarnas gemensamma röst och påverkan. Genom dialog med beslutsfattare, kunskapsdelning och samverkan verkar FUHS för att synliggöra de lärosätesanknutna holdingbolagens roll som tidiga investerare, strategiska partners och möjliggörare av innovation kopplad till forskning och utbildning.
FUHS arbetar med att belysa kraften i Sveriges unika innovationssystem vid lärosätena, där holdingbolag och innovationskontor tillsammans utgör det centrala navet. Innovationskontoren fokuserar på att stötta forskare och idébärare i de tidiga skedena – genom innovationsrådgivning, skydd av immateriella rättigheter och verifiering av affärsidéer.
Holdingbolagen tar vid när projekten är redo att kommersialiseras och skalas upp, bland annat genom investeringar och aktivt ägarskap. Tillsammans skapar de en helhetslösning som gör det möjligt för kunskapsbaserade idéer från akademin att utvecklas från koncept till marknad och vidare till samhällsnytta.