1

Genomföra systematiska intressentintervjuer för att samla in och ge feedback kring hur samarbetet fungerar, ökar inte bara förståelsen för varandra! Det bidrar även till mer öppet samarbetsklimat och ger underlag för verksamhetsutveckling samt effektivare gränssnitt mellan funktioner.

2

Prioritera de gränssnitt som är av störst vikt för att skapa vär- de för era målgrupper. Genomför dessa systematiska samtal för excellenta värdekedjor på årlig basis, följ upp föregående år och ta nästa steg mot excellens.

3

Utveckla samarbetet med utgångspunkt från målgruppens behov av stöd och hur det ska paketeras på sätt som gör det tillgängligt, tydligt och attraktivt, snarare än utifrån hur era stöd är organiserat.

4

Ett öppet erfarenhetsutbyte med andra lärosäten och initiativ (t ex IMProve) är en genväg för att hitta nya vägar till excel- lenta samarbetsmodeller tillsammans med lärosätesinterna innovationsstöd.

1

Studera hur andra har formulerat sina visioner och värde- erbjudanden, ett gemensamt dna med lokal anpassning är att föredra.Alla universitet och högskolor har samma nationella uppdrag men verkar i olika regionala kontexter. Samma sak med innovationskontoren.

2

Göra arbetet med ”Vision Alignment – effektlogik för ett innovationskontor” tillsammans med innovationskon- torsteamet och lärosätesledningen tydliggör hur innova- tionskontorsfunktionen är ett verktyg för att förverkliga lärosätets ambitioner. Men också för att ge underlag för utvecklingen av en vision för innovationskontoret.

3

Anpassa kommunikationen kring innovationskontorets verksamhet och värdeerbjudande till de olika målgrupperna och intressenterna. En målgruppsanalys är avgörande för att skapa en framgångsrik kommunikation.

4

Formulera minst tre värdeerbjudanden: till studenter / forskare, till lärosätesledning och till andra partners i nyttiggörandets värdekedja.

1

Skapa en förankrad samsyn om de roller som definieras, det är på medarbetarnivå som samspelet tillsammans med kunderna sker. En ömsesidig förståelse mellan innovationsrådgivare och affärs- utvecklare för varandras verksamheter, uppdrag och arbetssätt är avgörande för att den enskilda kunden ska hitta rätt.

2

Sätta gemensamma mål och koordinera er verksamhetsplanering. Det är ofta otydliga eller felaktiga förväntningar på varandra som skapar de största hindren för samarbete.

3

Använda gemensamma verktyg (KTH IRL eller liknande) och gemensamt språk för att definiera gränsdragningar och över- lämningspunkter samt att investera tid i att ömsesidigt utveckla dessa gränssnitt – det skapar tydlighet för såväl medarbetare som kunder.

4

Att vara lokaliserade nära varandra skapar många spontana kon- takter och samarbeten som är viktiga. Utveckla även systematiska och återkommande forum för samordning och överhörning.

1

Inse att lärosäten och innovationsstöd behöver vara anpassat till lokala och regionala förutsättningar, det förtroendefulla personliga samarbetet är grunden innovationskontorsfunktionen.

2

Göra specialistkompetenser, konsultnätverk och olika specialiserade funktioner på olika innovationskontor tillgängliga nationellt. Det bidrar till att öka värdet och kvalitén i den lokala verksamheten.

3

Skapa och driva samarbeten mellan innovationskontoren i Sverige för att utveckla förmågan att tillgängliggöra likvärdigt stöd för forskare och studenter. Detta minskar behovet från myndigheters sida att utveckla teo- retiska koncept för hur det ska gå till – vi kan istället ta på oss ansvaret att utveckla ”hur”.

4

Driva långsiktiga lärandeprogram som initierar, utvecklar och håller liv i kompetensöverföring mellan innovationskontoren och bidrar till acce- lererad verksamhetsutveckling. Stimulera parallellt samarbeten mellan inkubatorer och grants office i samma samarbeten som mellan innova- tionskontoren, det bidrar till utvecklad och värdeskapande systemlogik.